Landsbygdens Folk

Bläddra online
SLC:s medlemmar kan läsa tidningen även online i flash/ blädderformat genom att logga in på SLC:s extranet.
 Användarnamn:  
 Lösenord:  
   

Landsbygdens Folk, Ledaren 8.2.2008:



Kärnkraft ska inte drabba folk och fä

Ska vi ha kärnkraft måste den byggas ut där folk inte drabbas, sade mjölk- och dikoproducenten Mats Ingves i Skaftung, Kristinestad i LF:s sista januarinummer.
Han kan inte ha mer rätt. Men inom en tio kilometers radie från Kilgrund, där Fennovoima planerar att anlägga ett kärnkraftverk, finns bland annat ett knappt tiotal mjölkproducenter och några köttproducenter samt fiskodling och fiskförädling. Inom skyddszonen på fem kilometer bor i dag 300 personer, medan det tillåtna antalet är bara 200.
I samma nummer säger Fennovoimas verkställande direktör Tapio Saarenpää att bolaget under inga omständigheter kommer att begära tvångsinlösning av mark. Men trots att så gott som alla de berörda markägarna har sagt nej till att upplåta sin mark för ett kärnkraftverk så fortsätter planeringen i alla fall. Bland annat är en miljökonsekvensbedömning under beredning.
Förutom i Kristinestad bereds en miljökonsekvensbedömning också i Strömfors, där de tilltänkta områdena för övrigt ligger påfallande nära Fortums existerande kärnkraftverk på Hästholmen i Lovisa – som ägaren har planer på att utvidga med ytterligare en enhet. Övriga alternativ i Fennovoimas planer är Pyhäjoki och Simo.
Den kommunala responsen i Kristinestad ser hittills ut att följa gängse mönster: man ska inte säga nej till utvecklingen, vi ska satsa på företagsamhet, ekonomisk tillväxt etcetera...
Som i så många andra sammanhang finns det en tendens att glömma naturbruket i alla dess former som företagsamhet och en källa till ekonomisk tillväxt – dessutom en mycket viktig sådan.
Av den orsaken måste naturbrukarna själva och deras intressebevakare hela tiden hålla sig framme i debatten. För det finlandssvenska jord- och skogsbrukets intresseorganisation SLC är linjen i fråga om kärnkraften tills vidare given: det heter i SLC:s handlingsprogram att en utbyggnad av kärnkraften bör stoppas. I miljöprogrammet heter det dessutom att kärnkraften på sikt måste avvecklas. Visserligen är formuleringarna i handlingsprogrammet från 1998 litet tvetydiga, medan formuleringen i miljöprogrammet från 2002 inte kan lämna någon tvivlande. Trots det finns det antagligen en betydande del av medlemskåren och även bland de förtroendevalda som har en annan åsikt. Hur läget är i dag kommer antagligen att klarna när SLC:s fullmäktige på nytt kommer att fastställa handlingsprogrammet, som håller på att revideras.
Exempel på argument för en utbyggnad av kärnkraft som hörts i producentkretsar är att det kan bli svårt att fylla vårt energibehov med ersättande förmånlig energi och att vi måste ha tillgång till billig energi för att säkra vår internationella konkurrenskraft, närmast inom skogsindustrin. De är helt seriösa argument och bör självfallet respekteras.
Vad gäller den aktuella samhällsdebatten i övrigt, som förs i växthuseffektens skugga, tillåter vi oss emellertid att hysa våra tvivel. Atomförespråkarna har inte varit sena att utnyttja hotet om den globala uppvärmningen i sin propaganda med hänvisning till den existerande kärnkraftens ”renhet ” och ” miljövänlighet ”. Vi hävdar att i den propagandan har man inte beaktat de metoder som på många håll använts och fortfarande används för att skaffa råvaran uran och vilka miljökonsekvenser dessa metoder har.
Det fick man dock en kuslig känning av för inte så länge sedan i samband med det franska bolaget Cogemas planer på inmutning på bland annat den nyländska bygden. En stunds bläddrande på Internet med sökordet ”uranbrytning” bjuder på tillräckliga vittnesmål om att oron var befogad.
När frågan går ut på att välja mellan naturbruket och kärnkraften så kan det på intet sätt råda något tvivel om var producentorganisationen står. Så har också ÖSP tagit klar ställning mot Fennovoimas planer i Kristinestad, eftersom de strider mot markägarnas vilja.
Att kommunerna å sin sida vill satsa på företagsamhet på landsbygden är värt allt understöd, men de torde ha massor med alternativ: således finns det inte så ringa möjligheter att satsa på både små- och storskalig produktion av förnybar energi, som dessutom skulle kunna skapa bestående arbetsplatser för ortsbefolkningen.
Ifall tillgången till råvara räcker kunde Fennovoima dessutom lämpligen investera i en bioagasanläggning på de berörda områdena i Kristinestad som husdjursproducenterna kan leverera gårdarnas gödsel till. Det kunde bidra till att ytterligare trygga förutsättningarna för fortsatt husdjursproduktion ett antal år, vilket borde glädja bland andra Fennovoimaägarna Valio och Atria.
Åtminstone vad gäller Kristinestad skulle man tycka att kärnkraftsprojektet borde falla på sin egen orimlighet redan i miljökonsekvensbedömningen.
Det gäller nu för de berörda parterna att mangrant möta upp på kommunkanslierna där programmet för miljökonsekvensbedömningen finns till påseende fram till början av april.
Arbets- och näringsministeriet tar emot utlåtanden och åsikter, skriftligt eller genom personliga besök. Utnyttja den möjligheten! Och alla andra som står tillbuds!

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen(at)slc.fi


« Tillbaka | Utskriftsvänlig version »»