Landsbygdens Folk

Bläddra online

– Varför ville man ta en bild av en uggla utan boträd?<br />
– Ändamålet helgar medlen! Skulle jag ta en bild på en skarv så skulle jag kräva att boträden syns på bilden!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 6.7.2018 
Groteska drag i planläggningen

Några kommuner och städer börjar tyvärr ta till allt märkligare metoder när de genomför sina generalplaner och detaljplaner. Resultatet är att markägare och landsbybor ofta känner sig mer och mer trängda, samtidigt som deras möjligheter att förtjäna sitt levebröd genom att arbeta med naturens tillgångar hela tiden försämras.
För att underlätta situationen för landsbygdsnäringarna antog Finlands riksdag i fjol några ändringar i markanvändnings- och bygglagen. En av dem var att miljötillstånd inte skulle behövas för att avverka vanlig skog fastän den ligger på planeområde. Orsaken till ändringen var naturligtvis att vissa städer och kommuner börjat hålla sig med sådan tillståndspraxis till stort förfång för skogsägarna och för ett aktivt skogsbruk. Det är inte meningen att en vanlig skogsavverkning ska förutsätta miljötillstånd, hela tanken är egentligen absurd. Skog växer också efter att den avverkats. 
Men minsann om inte Esbo stad i sitt förslag till generalplan för sina norra och mellersta delar börjar ändra i planebeteckningarna! I stället för att kalla jord- och skogsbruksmarken för dess rätta namn, det vill säga använda beteckningen M, stöter man nu på en ny beteckning, AM, som betyder öppet landskapsrum.
Den här nya beteckningen innebär bland annat att staden ska kunna kräva tillstånd för miljöåtgärder i samband med vanliga skogsvårdsarbeten. Detta trots att sådana här krångligheter uttryckligen var orsaken till riksdagens lagändring i fjol. Man kan vara ganska säker på att de privata skogsägarna inom det aktuella området tvingas ansöka om miljötillstånd åtminstone för slutavverkningar. Dessutom tyder allt på att också de kommunala myndigheterna i och runt huvudstadsregionen skärper sina villkor för markanvändningen. 
Men inte nog med det: skogslagen känner inte till hela begreppet ”öppet landskapsrum”. I värsta fall kan skogsägaren alltså inte få bidrag för skogsförbättringsåtgärder om skogen är öppet landskapsrum. Det är inte bara fel utan jätteorättvist, eftersom en annan skogsägare kan få motsvarande bidrag.
Från Esbo stad har man, bland annat i Hufvudstadsbladet försvarat sig med att staden efter riksdagens lagändringar inte kan ”begränsa fällning av träd på jord- och skogsbruksområden i generalplanen”. Det stämmer men det ska den inte heller. Det var faktiskt avsikten med lagändringen. Vad är det för mening med att stifta lagar när också städer och kommuner börjar leta efter kryphål. Var är rättstänkandet?
Man förklarar också att staden själv har ganska få rekreationsområden. Men det betyder ju inte att invånarna är utan sådana områden eftersom vi har allemansrätt.
SLC:s ordförande Mats Nylund skrev i en insändare efter Hufvudstadsbladets artikel om stadsplaneringen i Esbo, att en konsekvensutredning måste göras över generalplanens inverkan på näringslivet, så också jord- och skogsbruket. Man kan inte annat än hålla med.
De värdefulla landskapen är viktiga, men de är också en del av jord- och skogsbruket. Det är landsbygdsnäringarna som skapat dem och som även upprätthåller dem.
 
Micke Godtfredsen
 
Falsk information om ”kalhyggen”
Under juni månad väckte en bild på en ensam uggelunge fotograferad på en stubbe uppmärksamhet bland medier och gottfolk i vårt land.
Avsikten var att illustrera en lämnad fågelunge på ett kalhygge. Nu visade det sig emellertid att hyggets avverkare hade lämnat trädet med uggelholken kvar liksom en skyddszon med träd runt holken. 
Fotografen erkände senare att han flyttat ungen till stubben, när han skulle märka den, tagit sin bild och sedan lagt tillbaka ungen i boet.
Under tiden hade bilden i alla fall spritts bland djurskyddsaktivister och andra för att påvisa skogsavverkningarnas fasor. De sociala medierna är effektiva i sådana sammanhang.
Det som inte väckt lika stor uppmärksamhet är att det aktuella ”kalhygget” är cirka 250 meter långt. Bredden torde röra sig kring 15-20 meter. Bestånden runt hygget är äldre gran och tall. Ytan är visserligen kal, men hela hygget liknar nog en typisk kanthuggning som åtminstone tidigare var en vanlig avverkning för naturlig förnyelse.
Debatten eller vad man nu ska kalla den hann i alla fall skräna i väg på ett ganska obehagligt sätt. Enligt uppgifter i medierna tycker inte heller fotografen att han kan ta ansvar för att rätta alla artiklar som medierna publicerat. Ett av hans argument är att de är olika. Nähä?
Det heter visserligen att det inte är en publicists uppgift att konsekvensbedöma vad hon eller han publicerar, eftersom det skulle kunna inverka på materialets innehåll. Men dylika regler gäller material som publiceras med ärligt uppsåt och som så långt som möjligt stämmer överens med vad som faktiskt hänt. De gäller inte felaktiga uppgifter och i synnerhet inte sådana som är avsiktligt felaktiga och vilseledande.
Det oaktat börjar också den falska informationen leva sitt eget liv, vilket också skedde i det här fallet.
En näring och en yrkeskår har åter stämplats helt i onödan och dessutom avsiktligt. Vissa människor anser sig alltså kunna sprida vilka osanningar som helst utan att behöva ta konsekvenserna.
Vart är vi riktig på väg? – MG

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

”Hjärnrian på nätet” ska främja
jordbrukets lönsamhet

Som en del av utredningsarbetet om den finländska maten och matproduktionen har en diskussion startat på nätet, där alla är välkomna att delta.
Man kan delta på svenska i diskussionen som kallas ”Hjärnrian på nätet”, men formuläret finns bara på finska (Verkkoaivoriihi).
– Nu kan envar påverka möjligheten att äta inhemsk mat också i framtiden, säger utredningsmannen Reijo Karhinen. Statsminister Juha Sipilä och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, båda från centern, har gett Reijo Karhinen i uppdrag att fundera på lösningar för att förbättra jordbrukets lönsamhet.
– Jag vill på riktigt ha nya ämnen och synpunkter med i diskussionen om maten och det erbjuder nätet utmärkta förutsättningar för, säger Reijo Karhinen.
Han efterlyser också inlägg från konsumenter och enskilda matproducenter.
– Renhet, hälsa och säkerhet kommer ofta fram som de första ämnen, när man diskuterar finländsk mat och matproduktionens framtid. En förutsättning för en produktion av hälsosam mat framöver är dock att produktionen är lönsam, framhåller utredningsman Karhinen.
Han ville inleda utredningsarbetet med en ”hjärnria på nätet”. Under slutet av året fortsätter arbetet sedan med såväl intresseorganisationerna, bland annat SLC och MTK, som med träffar och workshoppar. Resultatet av arbetet ska få offentlighet under början av 2019.
– ”Hjärnrian” är en innovativ enkät, där den som svarar har möjlighet att ta ställning till de ställda frågorna på ett kreativt sätt, säger Reijo Karhinen.
Man kommer in på Hjärnrian på nätet genom den här länken:

ruuantuotantokannattavaksi.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Lantmännen Agro ny återförsäljare för Kuhn
NHK-keskus fortsätter till en del

Lantmännen Agro blir ny återförsäljare för Kuhn. Av Kuhns sortiment kommer vallmaskiner, balmaskiner, plogar, jordbearbetningsmaskiner, skördetröskor, utfodringsmaskiner samt maskiner för landskapsvård att säljas av Lantmännen Agro.
NHK-keskus och Lantmännen Agro kommer båda att fungera som importörer och försäljare av Kuhns vallmaskiner från och med första september.
NHK-keskus kommer att ha ensamrätten till att sälja inplastare och balmaskiner med så kallad 3D-inlplastningsegenskap.
Som varumärke är Kuhn speciellt känt för sina maskiner för vallfoderkedjan, som slåttermaskiner och -krossar, hövändare, hösträngläggare och balmaskiner.
Maskiner som har att göra med djurutfodring och landskapsvård kommer däremot också att säljas av Lantmännen Agro.
– Alla de här maskinerna kommer att ingå i vårt utbud, säger produktchef Juha Änkö vid Lantmännen Agro.
Kuhn är världens största tillverkare av lantbruksmaskiner och har sysslat med det i 190 år.
2017 använde Kuhn 4,5 procent av sin omsättning till produktutveckling och äger över 2000 patent.
Kuhn har mer än 5000 anställda över hela världen. -SB

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Rubrikfel på sidan 2

I pappersversionen av Landsbygdens Folk från fredag 6 juli har ledaren på sidan 2 försetts med felaktig rubrik. Den rätta rubriken är

"Groteska drag i planläggningen"

Rubriken som finns i vår pappersversion är av någon anledning från veckan före. På vår webbsida är rubriken rätt och i våra blädderversioner på internet har felet rättats. Vi beklagar misstaget och önskar en trevlig sommar!

Särskilt kritiskt läge för ekologiskt vallfoder

På grund av torkan som drabbat framför allt södra Finland, men delvis också resten av landet, har röster höjts för att ekologiska husdjursproducenter undantagsvis borde få använda konventionellt foder. Steve Nyholm, ordförande för SLC:s ekoutskott och ekologisk svinproducent i Munsala, anser ändå att man ska ha is i magen.
Nyholm säger att det nu är av yttersta vikt att följa med hur läget med torkan utvecklar sig. Förvärras situationen med torkan måste man givetvis skrida till mer drastiska åtgärder på nationell nivå, men tillsvidare tycker han ändå att man ska ha is i magen och inte så att säga pruta på kravet på ekologiskt foder.
- Det är ingen unik situation att vi har otjänliga väderförhållanden. Det hör till bondens yrke att vi har utmaningar på väderfronten. Som ekologiska husdjursbönder måste vi helt enkelt försöka få ihop ekofoder. Om situationen förvärras ytterligare, till exempel så att vi kan börja tala om direkt missväxt, blir situationen en annan. Husdjur ska förstås inte lämnas utan foder, säger han.
Nyholm understryker också att hela landet inte drabbats lika hårt av den nu aktuella torkan. Redan i norra och södra Österbotten är situationen olika.

Ut med vallfodret på marknaden
Nyholm anser att alla som har någon som helst tillgång till ekologiskt vallfoder nu borde se till att få ut det på marknaden. Därmed påtalar han också ett av den ekologiska produktionens dilemman, att få ut produkter på marknaden i tillräckligt stor utsträckning. Steve Nyholm är en av ekopionjärerna i Finland och har lång erfarenhet av produktionsformen, myndighetskontakten och den ekologiska marknaden.
- Nu kan vi bli tvungna att frakta fodret lång väg med långtradare och jag är fullt medveten om att det höjer på kostnaderna för husdjurproducenterna. Vi måste ändå värna om den ekologiska statusen. Den ekologiska marknaden är på tillväxt och det är otroligt viktigt att upprätthålla förtroendet hos de konsumenter som hela tiden upptäcker de ekologiska produkterna, säger han.
Lättvindigt brukar myndigheterna inte tillåta undantag från kravet på ekologiskt ursprung. Enligt Nyholm borde myndigheterna allra först göra en kartläggning av situationen på husdjursgårdarna runt om i landet.
- Hur kritiskt läget är, i vilka regioner det är särskilt kritiskt och för vilka grödors del, säger han.
Som ekologisk husdjursproducent har man också möjlighet till att använda sig av så kallad omställningsgröda. På egen gård får man använda OM2-skörd till 100 procent och OM1-skörd till maximalt 20 procent. Är det fråga om köpt foder så kan man använda OM2-skörd till maximalt 30 procent.
- Producentpriset för OM2-foder brukar vara en kompromiss mellan ekologisk och konventionell prisnivå, säger Nyholm avslutningsvis.

Staffan Björkell
staffan.bjorkell@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Åkerväxtutskott: Torkan har tagit halva skörden

Den långvariga torkan från sådd till midsommar syns överallt. Torra spannmålsåkrar med ojämn brodd, svag och gles växtlighet, låga ensilageskördar och gulnande beten är facit för årets odlingssäsong, så här långt.
Situationen är i stort sett den samma från Imatra till Raseborg. Det framkom då SLC Nylands gemensamma åkerväxtutskott med MTK-Häme, -Kaakkois-Suomi och -Uusimaa sammanträdde förra veckan och gick igenom växtsäsongen så här långt. Bedömningen var att torkan reducerat skörden med 30-50 procent. Allra sämst är läget på sydkustens lerjordar, där man får vara nöjd om man kommer upp till ens nära hälften av normal skörd.
De första vallskördarna har varit mycket små och det finns risk för att även den andra skörden blir liten, då återväxten inte kommit igång. Enligt åkerväxtutskottet kan nederbörd i lämpliga mängder ännu rädda en del av vallskörden, men för spannmålen är spelet redan förlorat då det gäller skördens storlek. Dessutom finns det ännu risk för att även kvaliteten går helt förlorad. Torkan har gjort att kärnstorleken förväntas bli liten och den nederbörd som nu kommit kan resultera i sidoskott och ojämnt mognande. Vidare kan regn under skördeperioden ännu ställa till det ytterligare.

Ekonomiska föluster
Redan nu står det klart att de uteblivna försommarregnen kommer att straffa jordbruket ekonomiskt. Dessutom har man det våta och ekonomiskt tunga fjolåret i bagaget. Utskottet konstaterade att de dåliga skördeutsikterna i Finland och Nordeuropa överlag borde ge utslag i höjda priser.
- Klart högre priser skulle behövas och vara välkomna, fastän det inte värmer mycket om man inte har just något att sälja, konstaterade Bengt Nyman. Beredskapsombudsman Juha Mantila från försörjningsberedskapscentralen deltog i mötet och redogjorde för säkerhetslagringen. Enligt honom kommer det inte att finnas behov att röra beredskapslagren, fastän skörden förväntas bli över en miljard kg mindre än normalt.
- Det finns trots allt rätt mycket spannmål i lager och möjlighet att importera det som behövs, sa Mantila. Däremot finns det risk för att det kan bli brist på inhemsk spannmål inkommande vinter. För till exempel bagerier som förbundit sig till att använda endast inhemsk råg kan det medföra bekymmer. Då en stor del av rågen som finns i beredskapslagren redan i dagsläget torde vara utländsk, så kan man inte heller få någon hjälp därifrån med att säkra tillgången på inhemsk råg. I beredskapslagren finns totalt spannmål för över ett halvt års behov. - BW

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Minister Leppä vill ha bättre handling av handeln

- Lite regn skadar inte ett dugg, det tror jag vi alla här är ense om nu, sa jord- och skogsbruksminister Jari Leppä då han öppningstalade vid Okra på onsdag. Regnet och framför allt försommartorkan blev hans åsnebrygga till budskapet - lantbrukets lönsamhet får inte försämras.
Regeringen har en hel del på gång för att trygga lantbruket, om man får tro ministern. Framför allt hoppas han på den planerade livsmedelsmarknadslagen som skall ge odlarna mera råg i ryggen vid umgänget med handeln och andra inköpare.
- Livsmedelskedjan är snedvriden, handeln har en alldeles överlägsen förhandlingsposition, det kan man inte förneka, sa lantbruksministern.
- Det är viktigt att transaktionerna i kedjan är förmånliga för alla, men nu har odlarna en sämre position. Vi tror att livsmedelsmarknadens ombudsman skall kunna förbättra läget.
Regeringen har fått in remissvaren på livsmedelsmarknadslagen som skall garantera odlarna skriftliga leveransavtal och uppfyllandet av vissa minimivillkor, som ombudsmannen skall övervaka. Enligt ministern skall man gå in för ”reiluuttaminen” , ungefär ”rejäl boost”, en anspelning på Prismakedjans ”halpuuttaminen”, förbilligandet. - Sådan lagstiftning finns redan i flera EU-länder och EU-kommissionen planerar ett direktiv med likartat innehåll, det ligger väl i linje med vår strävan, säger ministern.
Lagen skall träda i kraft 2019.
I sitt tal och framför allt i en intervju vid Maaseudun Tulevaisuus bås på onsdagsförmiddagen försäkrade Leppä att regeringen har energi och vilja att jobba vidare för lantbrukets väl, trots motgångarna med vård- och landskapsreformen. Livsmedelslagen kommer att kräva mera synliga ursprungsbeteckningar på livsmedel, också vid matserveringar.
- Det är en fråga som intresserar inte bara odlare utan också konsumenter, påpekade Leppä.
Regeringen kommer att förverkliga skattefriheten för försäkringsavgifter som ett led i att förbättra lantbrukets riskhanteringsförmåga. Energiskatten kommer att returneras i september som utlovat.
Men att de nya landskapen nu fördröjs är mycket olyckligt för landsbygden, säger Leppä.
- Det enda råd jag kan ge är att man skall fortsätta med förberedelserna och få allt i skick.
 
Från ord till handling
Inom livsmedelskedjan finns det goda intentioner, tror ministern. Enligt honom var stämningen god vid det möte som ordnades för kedjans aktörer strax före midsommar.
- Också handeln har bekänt sig till många goda mål. Men nu är det dags att gå från ord till handling.
Jord- och skogsbruksministeriet har gett bergsrådet Reijo Karhinen i uppdrag att utreda hur man kunde förbättra lantbrukets lönsamhet.
- Det skall inte bli en diger lunta, utan några konkreta och kärnfulla förslag, säger Jari Leppä. Enligt ministern har diskussionerna hittills med Karhinen varit lovande i det avseendet. Karhinens utredning skall presenteras inom 2018.
En tidigare enmansutredning förutspådde att lantbrukens antal skulle fortsätta sjunka drastiskt. Leppä ville på onsdagen inte precisera hur långt strukturrationaliseringen skall få gå - utom att den inte skall få gå lika långt som i Sverige.
- De reagerade inte i tid, och nu måste de ta några steg tillbaka. Vi skall inte låta vår självförsörjningsgrad sjunka lika lågt.
 
Odlarnas ansvar
Men det är inte bara handeln som skall skärpa sig. Leppä påpekade att odlarna själva äger en stor del av livsmedelsindustrin - ”många väldigt fina företag”.
- Men fungerar de här företagen så att de verkligen maximerar producentpriserna? Om inte, så måste man göra förändringar. Var och en som har inflytande i de här företagen skall fundera över hur.
I alla fall skall de finländska odlarna och företagen ha hög svansföring ifråga om kvaliteten. Leppä upprepade det finländska lantbrukets styrka: ren natur, låga doser bekämpningsmedel och antibiotika, ingen salmonella och så vidare.
- Finland är alldeles i en klass för sig, andra länder kommer långt efter. Det borde också synas i odlarnas utkomst.
Odlarna skall också ständigt utveckla sig själva och sina gårdar. En stor mässa som Okra erbjuder fina möjligheter till att snappa upp nya metoder och ny teknik som utvecklar gården, påpekade mässan.
- Det är också viktigt att man delar med sig av sin kunskap till andra. På det sättet klarar sig alla bättre, ingen sämre.
 
Mathias Luther
luther@infopr.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Noll förtroende för GMO inom EU

I EU har genmodifierade grödor spelat ut sin roll. I Spanien och Portugal odlas ännu Bt-majs men arealerna krymper för varje år. Tjeckien och Slovakien har strukit alla sorter, sjutton medlemsländer och fyra regioner har bannlyst GMO helt och hållet.
Odlingen av GMO inskränker sig till Bt-majssorten MON810. De största odlingarna med den genförändrade majsen finns i Spanien, där sorten står för 35 procent av landets majsproduktion.
Kulturerna med Bt-majs kulminerade i Spanien sommaren 2013, då grödan odlades på 137.000 hektar åker. Därefter minskade odlingen ett par år men ökade i viss utsträckning på nytt efter 2015.
I dag finns omkring 125.000 hektar Bt-majs i odling på åkrar i de spanska regionerna Aragon och Katalonien samt Extremadura i söder. I Portugal var 8.500 hektar Bt-majs i odling år 2014. Numera har arealen krympt till cirka 7.000 hektar.
I Tjeckien och Slovakien har Bt-majs odlats i liten utsträckning fram till 2016 men därefter ställdes produktionen in. Bt-majs odlades också småskaligt i Polen fram till 2012 med utsäde som importerades från grannländerna. Sedan 2013 är odlingen förbjuden. Under tidigare år odlades genmodifierad Bt-majs i begränsad utsträckning i både Frankrike och Tyskland. Den franska arealen uppgick som mest till 22.000 hektar medan några tyska odlare prövade sin lycka på 3.000 hektar.
Under flera år bromsade en rad medlemsländer alla nya GMO-tillstånd i EU genom att blockera omröstningarna. EU införde därför en ny lagstiftning som ger enskilda medlemsländer rätt att förbjuda GMO trots att sorterna är godkända i EU.
De sjutton medlemsländerna Bulgarien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Kroatien, Österrike, Malta, Nederländerna, Polen, Slovenien, Ungern och Cypern utnyttjar denna möjlighet.
De fyra europeiska regionerna Vallonien, Nordirland, Wales och Skottland har likaså uteslutit GMO från sina områden. Ett förslag att på motsvarande sätt låta enskilda medlemsländer godkänna GMO har inte fått stöd.
Tanken är att de kontroversiella tillståndsförfarandet skulle underlättas om proceduren kopplas bort från EU-kommissionen. Det kompakta GMO-motståndet bland europeiska konsumenter talar ändå inte för en sådan lösning. - PK

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Åtgärder behövs för jämlik konkurrens

Det behövs åtgärder för att främja en bättre funktion och en jämlik konkurrens på livsmedelsmarknaden.
Bland annat det här säger riksdagens jord- och skogsbruksutskott i sitt utlåtande till stora utskottet om EU-parlamentets och rådets förslag om direktiv för handelns beteende gentemot andra parter i livsmedelskedjan. Direktivet är känt som UTP-direktivet. UTP är en förkortning av Unfair Trading Practices, alltså oschysst beteende inom handeln.
Parallellt med beredningen av det här direktivet pågår också en egen beredning i Finland av en livsmedelsmarknadslag, som innebär inrättandet av en livsmedelsombudsman.
I sitt utlåtande säger jord- och skogsbruksutskottet att man bör kunna gripa in när det uppstår beteendeformer som strider mot god handelssed inom livsmedelskedjan.

Går ut mot handelns varumärken
När det kommer till produkter så bör patent kring produktutvecklingen av livsmedel kunna tryggas. Till den delen fäster jord- och skogsbruksutskottet särskild uppmärksamhet vid handels egna varumärken, så kallade private label produkter. Utskottet konstaterar att oschyssta handelsmetoder ofta har negativ inverkan på livsmedelskedjans effektivitet och marknadens dynamik. Det gäller också i situationer som faller inom ramen för den nuvarande konkurrenslagstiftningen och tröskeln för att gripa in således inte överskrids. Å andra sidan är även hård konkurrens på marknaden positiv så länge den är schysst.
- Det är ganska tydligt att SLC:s åsikter kommer fram i texten, anser SLC:s ordförande Mats Nylund som är medlem i utskottet på SFP:s mandat.

Europeiska slakterier delar åsikt
Det finns flera exempel på liknande åsikter som de SLC gett uttryck för i beredningen av såväl den finländska lagstiftningen som UTP-direktivet.
Bland annat den europeiska slakteriorganisationen Clitravi kommer i ett pressmeddelande om beredningen av UTP-direktivet ut med liknande tankar.
- En seriös analys av oschysst praxis inom handeln med inriktning på utbudet av jordbruksprodukter borde inte förbise stormarknadernas egenskap av mötesplats som länkar konsumenterna med leverantörerna, säger den europeiska slakteriorganisationen.
Ledande stormarknader har utvecklats till maktfulla samlingsplatser som i hög grad dikterar hur konsumenter och leverantörer utan en direkt anknytning till stormarknaderna ska möta varandra, säger organisationen i ett pressmeddelande.
Ett exempel på det här är enligt Clitravi införandet av avgifter på en del stormarknader för rätten att få vara med i produktsortimentet.

Flera exempel på oschysst konkurrens
- Egentligen har stormarknaderna förvandlat sig själva till en upprätthållare av service för sina leverantörer och de försöker maximera sin profit på att upplåta tillträde till och konkurrens om sina utrymmen, säger Clitravi. Dessutom måste stormarknaderna i något skede ha gått in för att det ibland är lönsammare att utesluta leverantörer från marknaden än att förtjäna på deras utbud.
Således har stormarknaderna enligt Clitravi integrerat vertikalt genom att lansera sina egna märken parallellt med de oberoende varumärkena.
Slakteriorganisationen ger en del exempel på åtgärder som lett till snedvriden konkurrens: Bland dem återfinns missbruk av affärshemligheter kring oberoende varumärken, vilket varit till förmån för handelns egna märken.
Organisationen framhåller också avgifterna för tillträde till marknaderna, som förhindrar distribution av oberoende varumärken; i praktiken en ”abrupt utestängning”, som undergräver den ekonomiska lönsamheten för oberoende varumärken.
Dessutom nämner Clitravi uteslutning på förhand av tillträde för oberoende märken som konkurrerar med stormarknadernas egna märken.
Enligt kommissionens förslag ska medlemsstaterna åläggas att utse en offentlig myndighet med ansvar för att tillämpa de föreslagna reglerna. Myndigheten ska kunna initiera utredningar på eget initiativ eller på grundval av klagomål, och kommer att få till uppgift att införa proportionella sanktioner vid dokumenterade överträdelser.
I det förslag om livsmedelsmarknadslag som är under beredning i Finland blir det här livsmedelsombudsmannens uppgift. - MG

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Ändå ingen arbetsgrupp men
jordbrukets lönsamhet utreds

Det arbete som parterna inom livsmedelskedjan enades om på en sammankomst under statsminister Juha Sipiläs (c) ledning i juni för att förbättra jordbrukets dåliga lönsamhet fortsätter som ett utredningsarbete med samråd på en webbplattform.
Det blir alltså inte någon arbetsgrupp med representanter från intresseorganisationerna som jord- och skogsbruksministeriet samt statsrådet uppgav i ett pressmeddelande efter sammankomsten.
Bergsrådet Reijo Karhinen har i vilket fall som helst kallats till utredare. Enligt meddelandet från i juni hade han kallats till ordförande för arbetsgruppen, som alltså inte tillsätts.
Reijo Karhinens uppgift är att fundera ut sätt som skulle förbättra jordbrukets lönsamhet. Målet är en lista på åtgärder som ska förbättra jordbrukarnas inkomst med sammanlagt 500 miljoner euro.
- Utöver möjligheten att delta i utredningsarbetet i elektronisk form kommer vi att ordna träffar och workshoppar med centrala intressegrupper. Ytterligare ska vi besöka landskapen med jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c), säger utredaren Reijo Karhinen i ett pressmeddelande.
Bland intressegrupperna återfinns SLC och MTK.
- Vi kommer att delta med ett aktivt grepp oavsett vilka formerna är, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Avsikten är att få till stånd en direkt dialog i synnerhet med yrkesjordbrukare och andra aktörer i livsmedelskedjan.
Utredningsarbetet inleds med ett brett samråd i elektronisk form. Arbetet ska bli klart före utgången av 2019.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

ÅPF vill ha skyddsjakt även på fridlysta fåglar

Ålands Producentförbund kräver tillstånd för skyddsjakt och dessutom full ersättning för de skador på grödor som fridlysta fåglar orsakar.
Det skriver ÅPF:s vd Henry Lindström som svar på landskapsregeringens begäran om utlåtande angående hanteringen av de skördeskador på grund av fridlysta fåglar.
ÅPF konstaterar att de fridlysta fåglarna ökar i omfattning och lokalt orsakar stora skador på odlingar. Många odlare har därför vidtagit förebyggande åtgärder, som dock endast tillfälligt skrämmer bort fåglarna.
ÅPF anser också att den promemoria som landskapsregeringens arbetsgrupp om tagit fram om skördeskadorna ”saknar dom väsentliga bitarna som berör problem vid ökande antal fåglar och ersättning för skador”.
Enligt ÅPF är det nödvändigt att tillåta skyddsjakt åtminstone på tranor, men även på andra arter där antalet fåglar orsakar stora skador.
- Det skulle vara viktigt att man så snabbt som möjligt tar beslut som möjliggör att man åtminstone på prov kunde tillåta skyddsjakt på särskilda områden, skriver Lindström.

Inte rimligt hänvisa till ogynnsamt väder
Åands Producentförbund anser dessutom att det inte alls är relevant att hänvisa till beräkningsmetoder för skördeskador orsakade av ogynnsamma väderförhållanden. Detta eftersom det är ett ganska litet antal odlare som drabbas av skador och landskapsregeringen inte har inrättat några särskilda skyddsområden.
- Det är inte rimligt att några enskilda odlare skall bära kostnader för detta, betonar Lindström och avslutar sammanfattningsvis med kravet att skyddsjakt bör tillåtas och full ersättning betalas för drabbade odlingar. - RLW

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC:s styrelse om torka och prisbildning
Minskad råvarumängd bör leda till högre priser

Tillgången på inhemsk råvara kommer att minska betydligt i år som en följd av lång torka. Om det inte leder till högre producentpriser fungerar inte marknadskrafterna i Finland, säger SLC:s styrelse i ett uttalande från sitt möte i början av veckan.
Styrelsen hänvisar till skördeprognoserna som förutspår betydligt mindre skörd än normalt på grund av den flera veckor långa torkan.
- Skördeläget bör synas i producentpriserna. Tillgången på inhemsk råvara kommer att vara knappare än tidigare år. Situationen är den samma i hela Östersjöområdet och även övriga delar av EU. Höjs inte priserna är det ett tecken på att marknadskrafterna inte fungerar och priset hålls nere genom osunda metoder.
SLC:s styrelse påminner om att jordbruksproduktionen är beroende av väderleken och de biologiska processer som den medför. Produktionen kan inte styras på samma sätt som produktionen i en fabrik. - Också av den orsaken bör vädrets inverkan på utbudet av inhemska livsmedel synas i priserna.

Regelverket bör ses över
SLC:s styrelse uppmanar dessutom jord- och skogsbruksministeriet och minister Jari Leppä (c) att se över regelverket för stöd och förgröningsåtgärder så att inte jordbrukarna kommer i kläm då kraven inte kan uppfyllas på grund av väderleken. Det finns exempel på att kravet på växttäcke kan bli ett problem eftersom utsädet inte har grott.
SLC yrkar även på att landsbygdsverket och minister Leppä utverkar undantag så att stöden i år kan betalas ut i ett tidigt skede för att underlätta jordbrukarnas kassaflöde.
Styrelsen hänvisar vidare till att Finland har sökt om krishjälp av EU. Finland erhöll 1,08 miljoner euro av EU för osådd höstsäd i fjol, vilket var en följd av blöta åkrar.
- I år har alla produktionsinriktningar berörts och de ekonomiska förlusterna är betydande. Kompensationen från EU bör denna gång vara i en bättre proportion till inkomstbortfallet än tidigare år.

Ta vara på halmen
Det kommer att bli ont om halm i år och husdjursproducenterna uppmanas att tillsammans med spannmålsodlarna säkra tillgången på halm för husdjursgårdarna.
Specialväxtodlingen har också drabbats hårt av torkan, speciellt sockerbetan. Det finns anledning att se över hur specialväxtodlingen kan stödas så att inte intresset för odlingen ebbar ut. Detta skulle vara speciellt olyckligt för tillgången på inhemskt socker, säger SLC:s styrelse. - MG

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Åland storsatsar på vindenergi
och vill sälja grön el till fastlandet

Ålands landskapsregering är beredd att under en tolvårsperiod satsa totalt 17 miljoner euro så att närmare 70 procent av Ålands elenergi ska kunna produceras med förnyelsebara energikällor. Samtidigt öppnas möjligheter för export av grön åländska el till finländska fastlandet.
- Ett steg i rätt riktning, men ännu är det en bit kvar, kommenterar vd Henrik Lindqvist vid Allwinds Ab som sköter driften av många åländska vindkraftverk.
Han syftar då på att det det nya stödsystemet först ska notifieras och godkännas i Bryssel. Dessutom krävs ny åländsk lagstiftning som närmare specifierar villkoren för stödet. Enligt landskapsregeringens förslag kan det maximalt stiga till 1,43 miljoner euro per år och ges för en produktion på högst 130 Gwh/år.
Till de grundförutsäåttningar som landskapsregeringen redan har slagit fast hör att det nya vindkraftverket ska finnas på Åland och vara anslutet till ett elnät i landskapet. Vindkraftverket ska också vara helt nytt och ha en nominell effekt som överstiger 3 megawatt (MW).
Dessutom blir det ett öppet och konkurrensutsatt anbudsförfarande, vilket betyder att också företag med hemort utanför Åland kan lämna in anbud för att få del av de åländska stödpengarna. En förutsättning är dock att inget statligt stöd har beviljats för driften av eller investeringar i det nya vindkraftverket.
Stödsystemet och upphandlingen utformas enligt EU:s gällande regelverk.

Statlig motvind stoppade åländska vindkraftsparker
På Åland fanns färdiga planer på två stora vindkraftsparker under förutsättning att Åland skulle ha fått vara med i det statliga tariffsystemet för vindkraft.
Detta hade redan godkänts av den förra regeringen och riksdagen, men så kom regeringen Sipilä och Sannfinländarna med beskedet att det inte blir några stödpengar till Åland.
- Det var en kalldusch och luften gick ur oss trots att vi hade projekt och planer klara. Men nu har vi rest oss ur askan för att inleda en ny era inom nyproduktion av vindkraft, förklarade miljö- och näringsninstern Camilla Gunell när det nya stödsystemet presenterades.
Förhoppningen är att notifieringen i Bryssel och den åländska lagstiftningen blir klar så att bygget av nya vindkraftverk med fem-sex gånger större kapacitet än dagens snurror kan komma igång år 2020.

Pengarna räcker för tio nya vindsnurror
Allwinds vd Henrik Lindqvist säger att det nya utlovade stödbeloppet på 17 miljoner euro under 12 år räcker för 10 av de 16 vindkraftverk som enligt tidigare planer skulle byggas i Eckerö.
- Nu ska vi sätta oss in i stödsystemets slutliga villkor och se om vi får banker och finansiärer med oss.
Målsättningen är att Allwinds ska kunna trycka på startknappen direkt när upphandlingen för det nya vindkraftsprojektet inleds.
Kommer de åländska vindkraftsaktörerna kommer att klara konkurrensen ifall Fortum och andra stora enerigiföretag vill etablera sig på Åland?
- Det vågar jag inte uttala mig om. Vi kör vårat race, skrattar Lindqvist.

Vill sitta i förarsätet
I dagsläget får Åland den allra största delen av sin elektricitet via kabel från Sverige. 22 procent av den el som förbrukas kommer från åländska vindkraftverk tack vare landskapets nuvarande stödsystem som betalas per producerad megawattimme.
Men via Finlandskabeln som togs i bruk för ett par år sedan och kostade långt över 100 miljoner euro hoppas Åland också kunna tjäna pengar på att sälja grön åländsk vindkraftsel till fastlandet och även transitera el från Sverige där elpriset brukar vara lägre än i Finland.
Ålands finansminister Mats Perämaa räknar ingalunda med att de nya stödpengarna för vindkraften ska betala sig i form av skatte- och andra intäkter.
- Men den nuvarande landskapsregeringen förklarade i ett tidigt skede att vi vill utveckla vindkraften på Åland. Nu sätter vi oss i förarsätet för att bygga upp ett hållbart samhälle, påpekar Perämaa.
Infrastrukturministern Mika Nordberg är med på noterna och hänvisar till att Åland vill elektrifiera transportsektorn och har ”eldrivna fartyg på gång” för skärgårdstrafiken.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Digital infrastrategi för 2025 på utlåtanderunda:
Landsbygden och dess näringar glöms bort

MTK är besviket på kommunikationsministeriets utkast till strategi för digital infrastruktur för 2025, ”Finland - ett ledande land inom datakommunikationsnät”. Ministeriet ser helt ut att ha glömt bort de som bor på landsbygden och deras behov.
Enligt Markus Lassheikki, utvecklingsdirektör vid MTK, beaktar utkastet till den digitala infrastrategin inte överhuvudtaget de som bor på landsbygden och deras behov. Han poängterar att man inte får offentliga digitala tjänster att fungera på ett driftssäkert sätt eller landsbygdens näringars behov tryggade utan tillgänglig optisk fiber.
- Visst är vi oroliga för hur staten ska ta ansvar för fasta bredbandsnätverk på landsbygden efter att den nuvarande strategin upphör gälla 2020, säger han.
Statens strategi för 2025 och landsbygden verkar väldigt långt bygga på mobilt bredband.
- I strategin talar man varmt för 5G-näten. Det är för det första inte samma som fast bredband och optisk fiber. För det andra ser 5G-näten ut att i praktiken enbart förverkligas i städerna och omkring de stora trafiklederna i landet.
Enligt Kommunikationsverket hade 52 procent av de finländska hushållen tillgång till fast bredband med en kapacitet på 100 Mbit/s under slutet av 2017. Utanför tätorterna var motsvarande siffra dock bara 16 procent. Fortfarande finns det stora områden på landsbygden där inte ens 4G-nätet ännu fungerar. Strategin fram till 2025 är ändå på utlåtanderunda just nu och kan därför fortfarande komma att förändras. 5G-frekvenserna aktuella just nu
Under 2018 ska dessutom optionen på frekvenser för mobilt bredband för 3,5 GHz, så kallade 5G-frekvenser, förverkligas i tätortsområden.
- Det ser ut som att anbudsförfarandet är uppbyggt så att det finns tre 5G-nät i framtiden. I praktiken betyder det att det är de tre stora, nationella, redan i dag verksamma aktörerna som tar hem det. Dessutom har de enbart intresse av att bygga ut 5G där det finns stora mängder användare, i stora städer och omkring stora trafikleder, säger Lassheikki.
MTK anser att en del av 5G-frekvenserna borde lämnas utanför anbudsförfarandet för att möjliggöra utvecklandet av lokala så kallade mikrooperatörer.
- Det här kunde vara ett sätt att trygga den digitala infrastrukturen och samtidigt en jämlik behandling av medborgarna i hela landet. – SB

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

OKRA-mässan 4-7.7 i Oripää:
SLC och LF på plats i monter F408

Den 4-7 juli går OKRA-lantbruksmässan av stapeln på Oripääs flygfält i Sydvästra Finland. SLC och LF deltar som utställare i OKRA, som har kommit att bli en av de största lantbruksutställningarna i Finland som vartannat år samlar besökare i tusental och utställare i hundratal. För två år sedan deltog 600 utställare och 80 000 besökare i mässan.
OKRA visar upp det senaste inom lantbruk, skogsbruk, schaktning, lantbruks maskiner, samt teknologi inom kraftförsörjning, uppfödning av boskap, och produktion av mejeri- och sädesprodukter. OKRA är i första hand en branschmässa men på mässan finns mycket att uppleva för hela familjen.
SLC och LF kan man besöka i monter F408 i inomhushallen. Förfriska dig med äppeljuice och körsbärstomater samt ta en pratstund med organisationens representanter på plats. I montern kan man även bekanta sig med den nya elektroniska handelsplatsen Spannmålstorget - Viljatori, som delar ut Viljatori-hinkar till de snabbaste besökarna.
OKRA-utställningen är öppen för allmänheten den 4-7 juli kl. 9-17. Mera information om mässan på okramaatalous.fi . - MW

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Efsa stöder finländsk dispens
för neonikotinoider i vårrybs

Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa anser att den finländska dispensen för användning av neonikotinoider i vårrybs och -raps är befogad. Det saknas tillräckligt effektiva alternativ mot jordloppor, påpekar Efsas experter.
EU-kommissionen begränsade redan 2013 användningen av neonikotinoiderna imidakloprid, tiametoxam och klotianid, som misstänks skada bipopulationen. I maj detta år skärptes förbudet ytterligare efter en omröstning mellan medlemsländerna.
Finland och åtminstone tolv andra länder har ändå beviljat dispens för de aktuella substanserna. De finländska myndigheterna motiverar åtgärden med att det saknas effektiva alternativ till neonikotinoiderna.
EU-kommissionen gav senaste höst Efsa i uppdrag att granska dispenserna och undersöka om de är motiverade. I en första omgång har sju länder granskats - Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Rumänien och Bulgarien.

Inga alternativ i Finland och Baltikum
Kommissionen efterlyser vetenskaplig information om bland annat tillgången till effektiva alternativa preparat eller odlingsmetoder. För ändamålet har Efsa utvecklat en ny metodik för utvärdering av allvarliga hot mot odlingsväxter.
Nu har Efsa färdigställt sin rapport. Experterna backar upp Finland och de baltiska ländernas dispenser för betning med neonikotinoidpreparat som förhindrar angrepp av jordloppor i tidiga kulturer.
I sin sammanfattning konstaterar Efsa att det saknas alternativ till neonikotinoider för bekämpning av jordloppor i Finland. Tre icke-kemiska bekämpningsmetoder granskades men deras effekter bedömdes som marginella.
Efsa undersökte möjligheterna att senarelägga sådden, sådd i kombination med skyddsgrödor och en utökad mängd utsäde. En sen sådd skulle till exempel öka risken att grödorna inte mognar i tid, noterar experterna.
Efsas sammanfattning är intressant mot bakgrunden att Sverige inte har beviljat någon nationell dispens. I sin granskning av sydligare länder är Efsa mer kritisk. I Rumänien kan alternativa metoder användas för att bekämpa skadedjur utan avbräck.
Danmark har beviljat dispenser för betning av rapsfrön med samma typer av neonikotinoider men Danmark var inte med i Efsas prövning. I Danmark är höstrapsen den dominerande odlingsformen medan vårraps inte har beviljats dispens.

Miljöorganisationerna kritiserar dispenserna
Miljöorganisationerna befarar nu att Efsas gröna ljus för dispenser i flera EU-länder ska urholka förbudet mot neonikotinoider och andra bekämpningsmedel med begränsade tillstånd.
Enligt en rapport från EU-parlamentet har antalet dispenser för icke-godkända växtskyddsmedel ökat från 59 till närmare 400 under de senaste tio åren. Rapporten kritiserar att dispenserna delas ut alltför rutinmässigt.
Neonikotinoiderna har blivit ett test för dispenser i EU, beklagar Franziska Ackerberg från Greenpeace Europe i en intervju för den danska tidningen Ingeniøren. Hon befarar att dispensförfarandet ska urholka EU-förbudet.
EU-kommissionen bröstar sig med att den har trotsat jordbruks- och industrilobbyn för att skydda bin. Det är inte rätt att förbjuda de farligaste substanserna för att därefter konstatera att de är nödvändiga, kritiserar Ackerberg.
Så sent som i slutet av april förbjöd EU användningen av neonikotinoiderna klotianidin, imidakloprid och tiametoxam. Det beslöt en majoritet bestående av sexton länder vid expertkommitténs möte.
För ett förbud röstade bland annat Sverige. Mot förbudet röstade Rumänien, Tjeckien, Danmark och Ungern. Finland lade ned sin röst i likhet med Belgien, Slovakien, Polen, Bulgarien, Kroatien, Lettland och Litauen.
Därmed nådde nej-lägret den nödvändiga kvalificerade majoriteten. EU-förbudet utvidgades därmed till ett totalförbud på åkrar och frilandsodlingar. I fortsättningen är neonikotinoider bara tillåtna i växthuskulturer.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Astronautföda för boskap
kan reducera foderarealen

Foderproduktionen för kor, grisar och höns tar stora markarealer i anspråk och anses skada miljön och klimatet. Tyska forskare vill minska markanvändningen för köttproduktion genom att framställa kraftfoder av industriellt odlade bakterier.
Konsumtionen av kött måste sänkas, varnar många experter och hänvisar till att produktionen av soja och foderspannmål redan täcker hälften av den globala åkerarealen. Den utvecklingen är svår att bromsa.
Köttkonsumtionen fortsätter att öka i stora delar av världen. Fram till 2050 väntas arealen för foderproduktion växa med ytterligare nio procent. Markresursen för foder belastar i sin tur matproduktionen i motsvarande grad.
Forskare världen runt arbetar med olika råvaror som surrogat för proteinfoder. Svampar, alger och insekter torkas och bearbetas på olika sätt till mjöl eller pellets. Produkterna ska tillfredsställa proteinbehovet hos kor, grisar och höns.

Teknik från det kalla kriget
Forskare vid det tyska Potsdam-institutet för forskning av klimatpåverkan lanserar nu en okonventionell lösning. De vill pröva en teknologi som ursprungligen utvecklades under det kalla krigets år för rymdfartens räkning.
Enligt rapportens författare Benjamin Leon Bodirsky handlar det om astronautmat. Mikrober kan kultiveras med energi, kväve och koldioxid för att framställa proteinpulver. Det nya superfodret skulle ersätta dagens sojafoder för boskapen.
Enligt Bodirsky har bakterier fördelen att de är lätta att framställa i industriella processer. Alger behöver solljus för att utvecklas, larver ska matas med organiskt foder för att växa. Det behöver bakterierna inte.
Bakterier kan kultiveras med fermentering i stora ståltankar med hjälp av avfall från cellulosa, väte, biogas eller naturgas. Bäst fungerar naturgas och kväve, eftersom metoden genererar mindre koldioxid än exempelvis naturgas.
Framställning av foderprotein i industrianläggningar i stället för agrar foderproduktion på åkern kan enligt Bodirsky bidra till att sänka kraftfoderproduktionens miljö- och klimatskadliga konsekvenser.
På grund av de låga produktionskostnaderna kunde det mikrobiellt baserade kraftfodret till och med framställas utan subventioner. Omställningen kan medföra kännbara förbättringar för miljön, tillägger forskaren.
Simulationer fram till 2050 tyder på möjligheten att globalt ersätta två procent av allt kraftfoder från mikrobiell proteinproduktion. Det låter inte mycket men därigenom kan fem procent av den globala åkerarealen frigöras för annat.
Produktiviteten inom boskapsskötseln försämras inte av utfodring med mikrobakteriellt protein. Forskarna utgår i stället från att mikrober till och med kan gynna boskapens tillväxt och stimulera mjölkproduktionen.

Acceptansen är en osäkerhetsfaktor
De stora frågan gäller acceptansen för en teknologiomställning av denna kaliber. Fördomar, ovilja att ta risker och bristande marknadstillträde är alltid ett problem med nya teknologier, konstaterar forskarna.
Jordbrukspolitiken spelar en viktig roll i sammanhanget. Bodirsky efterlyser starkare incitament för miljöinsatser. Ett högre pris på miljön kan förbättra teknologins konkurrenskraft i framtiden, menar den tyska forskaren.
Om teknologin får chansen att utvecklas vidare, kan man inte utesluta att mikrobiellt protein i framtiden också kan bli ett viktigt födoämne för människor - ett slags astronautmat för oss alla, noterar Bodirsky.
Artikeln Decoupling Livestock from Land Use through Industrial Feed Production Pathways har nyligen publicerats i den amerikanska facktidskriften Environmental Science and Technology.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Förkalkyler på nätet