Landsbygdens Folk

Bläddra online

- När ni flyttar söderut så kunde ni flyga via Bryssel och kolla en sak åt mig; vad är definitionen på en kålsänka?

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 15.9.2017 Skogssektorn är lättad

Skogssektorn i Finland andades ut tidigt onsdag eftermiddag efter omröstningen i EU-parlamentet. För en gångs skull hade de flesta med näringsanknytning till skogsbruket, det vill säga industrin och entreprenörerna, facket, sakkunskapen och skogsägarna förstått att dra åt samma håll.
Efter en tids lobbande kom sedan europarlamentarikern Nils Torvalds (SFP/ALDE) kompromissförslag om det vi lärt oss kalla LULUCF-förordningen som en stor lättnad jämfört med det förslag som EU-parlamentets miljöutskott röstat fram i juli. Förordningen handlar om att hålla utsläpp av växthusgaser från bland annat skogsbruk under kontroll och i balans med motsvarande upptag i enlighet med klimatavtalet i Paris.
Många inom skogssektorn var redan inställda på att försöka anpassa sig till strängare kriterier och högre kostnader för att få ut virket från skogen. Tack vare att Nils Torvalds kunde övertyga föredraganden, den tyske kristdemokraten Norbert Lins om att Finlands skogspolitik och skogsbruk fyller ramarna för Parisavtalet, var Lins beredd att föredra Torvalds kompromissförslag för parlamentet – ställt mot miljöutskottets förslag.
Det var nog något av en prestation då kompromissförslaget vann i parlamentet över miljöutskottets förslag med 55 rösters marginal, vilket ändå är en klar majoritet. Det är också intressant att röstandet gick över både parti- och landgränser. Således samlade kompromissen en ansenlig mängd röster också utanför de egentliga skogsländerna.
När valet till sist stod mellan kompromissförslaget och kommissions ursprungliga förslag var kompromissen flera gånger populärare. LF berättar om kompromissen på annan plats i veckans tidning.
Till saken hör att chanserna för en vettig lösning med unionens miljöministrar och EU-kommissionen bedöms som rätt goda efter parlamentets avgörande.
Den finländska gruppen i parlamentet kunde inte uppnå enighet bakom kompromissen, men en överväldigande majoritet röstade för. Bland övriga av våra egna har vi sedan ”miljöfolket” som tydligen inte kan smälta när man förhandlar och diskuterar och kommer fram till gemensamma lösningar.
Med tanke på Parisavtalet och miljöutskottets förslag innebär Nils Torvalds kompromiss verkligen inte sådana förändringar att det ger sakliga skäl för WWF Finlands programchef Jussi Nikula att tala om ”en stor förlust för klimatet”. Nikula beskyller dessutom de finländare som jobbat för lindrigare villkor för ”ansvarslöshet och kortsynthet”.
Han hänvisar ytterligare till att omröstningen var jämn, vilket är en antydning om att man inte behöver respektera resultatet. Vilket WWF och andra närstående kretsar tyvärr knappast heller kommer att göra.
Skyddsexpert Otto Bruun från Finlands naturskyddsförbund talar i samma tonläge som Jussi Nikula och hoppas nu på att miljöministrarna ska sätta sig på tvären. Vi kan alltså räkna med att lobbandet fortsätter för att minska möjligheterna att nyttja våra tillgångar.
Man vill inte erkänna att de finländska skogarna skötts bra. Det ger tydligen inte tillräckligt med dramatik. Tala om populism.
 
Micke Godtfredsen
 
Ironiskt om danska grisar
I Finland känns det onekligen lite ironiskt att de danska svinproducenterna och deras slakteri Danish Crown nu slår på stortrumman, bland annat på lantbruksmässan SPACE i Frankrike, med sin antibiotikafria svinproduktion. Den här produktionen baserar sig på ett försök som Danish Crown inledde med sina producenter 2015. De danska antiobiotikafria grisarna går åt i exempelvis USA och Australien, så att det tydligen är svårt att få tag på inhemskt antibiotikafritt svinkött i Danmark.
De danska svinproducenter som klarar av att föda upp svin som inte fått antibiotika får även tilläggspriser. I ärlighetens namn är danskarna visserligen föregångare bland de stora exportörerna av svinkött, men ...
Det ironiska består i att det länge har varit en självklarhet för producenterna i Finland, Sverige och Norge att föda upp svin utan att ge antibiotika i förebyggande syfte. Skillnaden nu är närmast den att danskarna har gått ett steg längre, så att grisarna inte ens får ha behandlats för någon åkomma med antibiotika för att kunna säljas som antibiotikafria.
De grisar som medicinerats säljs som vanliga ”konventionella” grisar, det vill säga i grupp med dem som fått antibiotika i förebyggande syfte. Vi har inte alternativet med någon konventionell grupp ännu, för vi ger inte antibiotika alls i förebyggande syfte utan enbart för att behandla sjukdomar.
Atria marknadsför förvisso kyckling som är totalt fri från antibiotika och räknar med att kunna marknadsföra det första helt antibiotikafria grisköttet om några månader. Då kommer också vi att ha både en helt antibiotikafri och en ”konventionell” linje. Det är dock viktigt att den senare fortfarande skiljer sig från den konventionella produktionen i Danmark i och med att vi inte förebygger med antibiotika. Lika viktigt är det att vårt vanliga svinkött inte hamnar i en sämre position jämfört med det nya helt antibiotikafria köttet.
Finlands svinproduktion är mindre än en tiondel av den mängd som produceras i Danmark. Finland har dock också ett behov av att exportera svinkött och det finns helt säkert en internationell efterfrågan på våra rena varor. Om det vittnar den öppnade kinesiska marknaden. Så till vida är nyheten om merpris för de danska grisarna nyttig att den fungerar som en påminnelse om att också finländskt griskött bör ha ett skäligt pris. – MG

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Finland tillåter uppfödning och försäljning av insekter som mat

Finland vill tolka EU-förordningen om nya livsmedel så att uppfödning och försäljning av insekter som livsmedel ska tillåtas även i Finland. Samtidigt kommer insektbranschen att omfattas av systemet för livsmedelstillsyn.

Intresset för att föda upp och använda insekter som mat har ökat även bland finska konsumenter och företagare. Insekter har sålts t.ex. som köksdekorationer. Lagligt sett har uppfödning av insekter inte betraktats som livsmedelsproduktion, varför den inte heller har omfattats av livsmedelstillsynen.
Det här ville ministeriet ändra på, vilket var möjligt eftersom EU-förordningen om nya livsmedel lämnade rum för tolkning.

Nya tolkningar av EU-förordning
Att producera protein från insekter och genom det bidra till matsäkerheten i världen har debatterats även i andra EU-länder. Debatten har lett till att vissa EU-länder har tolkat EU-förordningen om nya livsmedel på ett sätt som gjort det möjligt att föda upp och sälja hela insekter som mat.
Jord- och skogsbruksministeriet har nu rekommenderat att även Finland ska tolka förordningen på samma sätt.
– Att betrakta insekter som livsmedel möjliggör livsmedelstillsyn i insektsbranschen som befinner sig i en uppåtgående trend. Detta är nödvändigt för att säkerställa livsmedelssäkerheten, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
– En utveckling av insektbranschen erbjuder även nya affärsmodeller för livsmedelsbranschen i Finland. Först måste vi dock besluta om klara spelregler som bör grunda sig på vetenskapliga undersökningar.

Ska följa livsmedelslagstiftningens krav och kontroller
Att betrakta insekter som mat innebär att på insektsproduktionen tillämpas livsmedelslagstiftningens krav och en ändamålsenlig tillsyn.
– Vi utgår från att de företagare som redan är i branschen har handlat förnuftigt och att verksamheten nu kan fortsätta öppet. För konsumenter och den lokala livsmedelstillsynen är det bra att denna tillväxtbransch nu får gemensamma handlingsmönster, säger Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetsdirektör vid jord- och skogsbruksministeriet.
Livsmedelssäkerhetsverket Evira välkomnar beslutet om ändring av tolkningen.
– Att föda upp och sälja insekter för livsmedelsändamål kräver att vi ser till att slutprodukterna är säkra för konsumenterna. Evira ska ta fram anvisningar för både producenterna och tillsynsmyndigheterna. Vi ska också genast börja planera spelregler för verksamheten tillsammans med branschens företagare. I produktionen ska man t.ex. se till att hygienen är god och att märkningarna på förpackningar innehåller information om allergiframkallande ämnen, dvs. allergener, säger Leena Räsänen, direktör för livsmedelssäkerhetsavdelningen vid Evira.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Europaparlamentet följer
Finlands linje om kolsänkor

EU-parlamentet godkände på onsdagen med betryggande marginal en kompromiss om skogens roll som kolsänka som följer de finländska ståndpunkterna. Men ännu ska kommissionen och miljörådet säga sitt.
Kompromissen har förhandlats fram mellan Nils Torvalds (ALDE) och den tyska parlamentarikern Norbert Lins (EPP) som är parlamentets rapportör om Lulucf-utsläppen från markanvändning och skogsbruk.
- Resultatet är mycket glädjande. Vi lyckades skapa en kompromisslösning som både slår vakt om målsättningarna från klimatmötet i Paris och våra ekonomiska intressen, kommenterade Torvalds efter omröstningen.

Livsviktigt för Finland
För Finland är frågan viktig. Skogen räknas som en kolsänka som tar upp koldioxid. Avverkning minskar upptagningen av kol men det kompenseras av modernt skogsbruk då ny skog växer upp i stället.
De finländska parlamentarikerna har fått sätta alla klutar till för att övertyga det ursprungliga Lulucf-förslagets anhängare om de finländska argumenten. Nils Torvalds har spelat en avgörande roll i sammanhanget.
Han har förhandlat med den tyska rapportören Norbert Lins (EPP) om det aktiva skogsbrukets principer. Argumenten övertygade Lins, vars ändringsförslag godkändes i onsdagens plenum.
I sitt Lulucf-förslag ströks den för Finland problematiska referensperioden 1990-2009 för skogsavverkning. I stället gäller perioden 2000-2012. Förslaget tillåter avvikelser om skogshushållningen är uthållig.
En viktig punkt är passusen om skogsbrukets historiska intensitet, som kunde leda till att Finland i framtiden inte skulle få utnyttja skogens hela potential. Nu kunde begreppet intensitet strykas ur parlamentets dokument.
Intensiteten är ett mått på förhållandet mellan tillväxt och uttag i skogen. Enligt Torvalds är det inget bra verktyg i sammanhanget. Intensiteten varierar mycket mellan Europas stora skogsländer.
- Det finns länder med mycket skog och låg intensitet. I Finland beräknas intensiteten till mellan 60 och 70 procent, i Sverige ligger den över 80 procent. Intensiteten beror vilka skogar man talar om, säger Torvalds.
Han drar paralleller till skogsbruket i Estland som under 1990-talet teoretiskt sett var mycket intensivt. I verkligheten handlade det om gamla skogar från sovjettiden som måste röjas för att ge plats för ny skog.
- Skogen måste växa så att kolsänkan ökar. Eftersom vi har mer koldioxid i luften än tidigare växer också skogarna snabbare. Det blir en dynamisk process, säger Torvalds.

Miljöministrarna är nästa etapp
I parlamentets plenum på måndagen framhöll Torvalds att den politiska debatten ofta fokuseras på detaljer så att man glömmer helheten. Så har det också gått i diskussionerna om skogen och markanvändningen.
Det slutliga paketet röstades igenom med 532 röster medan 144 ledamöter röstade emot och 20 avstod. I omröstningarna om ändringsförslagen var det däremot rätt tajt.
Bollen passas nu vidare till kommissionen och medlemsländernas miljöministrar i rådet. Enligt Torvalds ligger parlamentet och rådet rätt nära varandra med sina synpunkter. Kommissionen förefaller också att sträva efter en salomonsk lösning.
Alla parter förefaller eniga om att frågan borde lösas under hösten, så länge Estland sköter ordförandeskapet i EU. Estland förstår och stöder de finländska synpunkterna. Nästa ordförandeland är Bulgarien, som inte har lika stor kännedom om skogsfrågor.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Finansministrarna kan avgöra EU:s agrarbudget

EU:s finansministrar kommer sannolikt att avgöra hur EU:s jordbrukspolitik kommer att se ut i framtiden. Det anser Italiens förre jordbruksminister Paolo De Castro, som är första viceordförande för parlamentets jordbruksutskott.
De Castro kritiserar planerna på omfattande nedskärningar i EU:s jordbruksbudget. I en intervju för Agra-Europe förvånar sig De Castro över parlamentets talman Antonio Tajani, som har förespråkat kraftiga snitt i jordbrukspolitikens finansiering.
I början av sommaren överraskade Tajani med en tidningsintervju där han föreslog en radikal budgetreform för EU. Tajani vill förkorta EU:s budgetperiod från sju till fem år och dessutom borde prioriteringarna möbleras om till nackdel för jordbruket.
Enligt Tajani behövs EU-pengarna på annat håll. Jordbruket måste avstå från EU-medel till förmån för säkerhet, migration, arbetslöshet och klimatpolitiken. Förslaget har väckt bestörtning, fastän Tajani formellt inte har något inflytande i frågan.
De Castro betecknar förslaget som "nonsens", om Tajani faktiskt har uttryckt det han påstås ha sagt. Ett konstruktivt bidrag till debatten är det inte. Det är ingen idé att som Tajani räkna upp en rad fantastiska önskemål om de inte kan förverkligas.
Enligt den italienska jordbrukspolitikern startar debatten på allvar då EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger lägger fram sitt förslag till långtidsbudget nästa vår. Då börjar diskussionerna om alternativa finansieringsmodeller efter Brexit.
Ett av förslagen är att låta medlemsländerna tilläggsfinansiera den första CAP-pelaren. I så fall kan vi direkt ställa hela paketet på en pelare, anser Di Castro. Alternativet är att höja medlemsländernas bidrag till EU.
I likhet med många andra jordbrukspolitiker anser De Castro att nästa CAP måste innehålla fler verktyg för riskhantering. Producenternas ställning i försörjningskedjan blir en tung prioritering, liksom förstärkta miljöåtgärder.
Planeringen försvåras av de många oklarheterna kring finansieringen. De Castro befarar att medlemsländernas finansministrar kan bli de tyngsta aktörerna då den förestående jordbruksreformen stakas ut.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Glyfosat stör inte hormonsystemet

Ogräsmedlet glyfosat kan inte klassificeras som en hormonstörande substans, meddelar den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa i sin publikation Efsa Journal. Det är resultatet av en förnyad sakkunnig granskning.
Efsa har inte i tidigare granskningar kunnat fastställa någon risk att glyfosat skulle förändra det mänskliga hormonsystemet. Eftersom ny data har blivit tillgänglig som kan påverka tillståndsförfarandet, har EU-kommissionen begärt en färsk vetenskaplig bedömning.
Efsa har genomfört en sakkunnig granskning av det tillgängliga materialet. Undersökningarna har genomförts av rapporteringslandet Tyskland. Resultatet har dessutom granskats i expertkonsultationer.
Ett slutligt samråd med representanter för medlemsländerna ägde rum i juli. Enligt Efsa bekräftar granskningarna att glyfosat inte kan identifieras som en substans som stör det mänskliga hormonsystemet.
Efsa och kemikalieinspektionen Echa har redan tidigare hänvisat till omfattande vetenskapliga data som bekräftar att glyfosat inte kan kopplas till cancer. Det finns inga kriterier som talar för en klassificering som cancerframkallande substans.
Experterna i Echa:s kommitté för riskevaluering har dessutom bekräftat att glyfosat varken är mutagent eller skadligt för reproduktion. EU röstar under hösten om ett förlängt tillstånd för glyfosat.
Kommissionen föreslår en förlängning med tio år. Frankrikes regering har redan meddelat att landet kommer att rösta mot ett fortsatt tillstånd för glyfosat. Den avgörande EU-omröstningen ska enligt planerna arrangeras i början av oktober.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

För bara 130000 euro byggde
Oskar ny robotanläggning

När Oskar Johansson beslöt att förnya och förstora ladugården hade han ett mål - att bygga billigt. Målet uppfylldes. I dag producerar han mjölk i en robotanläggning med kall lösdrift och sandbäddar. Prislappen landade på cirka 130.000 euro.
Oskar Johansson
Målet var hela tiden att inte ta för stort lån, använda begagnat, bygga själv och ty mig till det som redan finns. Det lyckades jag med, säger Oskar Johansson från Terjärv, Kronoby

- Jag är mycket nöjd med att jag lyckades bygga en ny ladugård så här billigt. Men det krävde så klart en stor arbetsinsats från mig och min far. Vi har byggt i stort sett allt, men slutresultatet är bra, säger Oskar Johansson.
Johansson är en 31-årig mjölkproducent från Terjärv, Kronoby. Till skillnad från många andra producenter som förstorar och moderniserar produktionen valde han att inte göra en investering i miljonklassen.
- Vi hade generationsväxling på gården 2014 och då hade jag ett annat arbete vid sidan av. Jag visste att det är det här jag vill arbeta med, men att jag inte ville ha båsladugård. På grund av att lönsamheten inte den bästa inom näringen gick jag in för att bygga nytt till ett så förmånligt pris som möjligt, berättar Johansson.
Efter noggrann planering, studiebesök och utredningar var ritningarna klara. Valet föll på en enkel hall byggd i trä med takstolar. Anläggningen med kall lösdrift är cirka 513 kvadratmeter stor och mäter 30 meter på längden och 16 meter på bredden.

36 mjölkande kor
Kapaciteten är 36 mjölkande kor. Kvigorna och kalvarna samt sjukboxarna finns i den gamla båsladugården som är integrerad med den nya delen. Den enskilt största investeringen är en mjölkrobot av märket Lely, som är placerad i den gamla delen.
- Först tänkte jag köpa en mjölkstation, men eftersom jag inte tycker om själva mjölkandet föll valet på en robot. Enda kravet var att hitta en begagnad komplett robot och när jag gjorde det slog jag till. Priset höll sig inom ramen för budgeten, säger han.
Långivaren var inte särskilt medgörlig. Johansson beviljades enbart 100.000 euro i lån och det skulle räcka till en ny anläggning och mjölkrobot. Kostnaden för hela anläggningen och mjölkroboten landade på cirka 130.000 euro (inkl. moms), varav den begagnade roboten kostade cirka 50.000 euro.
- Jag lånade 100.000 euro av banken, 15.000 euro av min pappa och resten tog jag av mina sparpengar. Med facit på hand tycker jag att lyckades bygga mycket förmånligt och samtidigt få en anläggning som fungerar bra.
Lösningen med takstolar gjordes för att han skulle kunna bygga anläggningen själv utan att behöva anställa byggnadsarbetare och hyra in lyftkran. Johansson kunde ha sågat virke ur sin egen skog, men valde att köpa in byggnadsmaterial på grund av tidsbrist.

Satsade på sandbäddar
Han valde också bort gummimattor och spaltgolv samt ett traditionellt utgödslingssystem. I stället gick han in för att ha sandbädd i båsen där korna vilar när de inte vandrar runt.
- Jag har läst in mig kring att ha bås med sand och fördelarna är många. Det är bra för djuren och ben och klövar tar inte skada. Dessutom är sanden steril och det gror inga bakterier. Juverhälsan blir bättre med den här lösningen så länge man klarar av att hålla det torrt, säger Johansson.
Sandbädd är något som blir allt mer populärt inom djurhållning. Men vilken typ av sand fungerar bäst?
- Jag har provat flera sandtyper av olika leverantörer. Sanden får inte vara för fin för då fastnar det på djuren. Nu har jag lite grövre sand, litet som murarsand som är siktat. Det har fungerat bra.
Ungefär en gång i veckan tillförs ny sand. Det enda problemet är att gödsel blandas med sanden.
- Sandbädd är ett förmånligt alternativ men gödseln blir ett litet problem. Det går inte att ha utgödsling av sväm, men det är inget problem för mig eftersom jag inte sprider sväm på vallen. För att hålla skrapgångarna relativt torra har jag blandat med torv och det gör att golvet hålls torrt och så att de inte blir hala.
I stället för rinnande sväm producerar Johanssons anläggning fast stallgödsel. Han har försökt konstruera en lösning som gör att han kan tillvara ta flytande sväm.
- Jag har fixat och gjort en specialkonstruktion för att kunna särskilja sanden från svämmet. Men jag har inte riktigt testat det ännu. Vi får se om det fungerar.

Det mesta begagnat
För att ytterligare få ned kostnaderna har han gått in för att köpa så mycket begagnade delar som möjligt.
- Jag har inte alls behövt köpa nytt material. I dag är utbudet av begagnat material stort eftersom många producenter har slutat. Som exempel köpte jag begagnade båsavskiljare som jag hittade för en mycket förmånlig slant.
Någon elektricitet behövs inte förutom till belysningen i anläggningen.
- Ventilationen är naturlig. Men det är viktigt att se till att den fungerar naturligt så att takstolarna inte börjar ruttna.
Vid den högra sidan av anläggningen är ett brett foderbord placerat. Johansson har individuell utfodring och kör ut ensilagebalar längs bordet.
- Jag har gjort foderbordet tillräckligt brett för att rymma en fullfodervagn. Det återstår att se om jag investerar i en sådan i framtiden. Nu kör jag så här, säger han.
Byggarbetet inleddes i oktober 2015 och den första veckan i juni 2016 var anläggningen klar. Det första året sammanfattar han så här:
- Allt har fungerat mycket bra. Trots att jag har haft vissa problem med kalvningen och djurmaterialet och därmed inte haft full produktion får jag mina räkningar betalda. Priserna är inte de bästa, men det går runt. Om några månader räknar jag med att nå full kapacitet med 36 mjölkande kor, berättar han.

Tyr sig till det som finns
Anläggningen är konstruerad så att den går att bygga ut i framtiden. Men huruvida det blir att förstora ytterligare återstår att se.
- Allt är noga uttänkt. Jag har inte så mycket odlingsmark, cirka 40 hektar. Om jag utökar blir jag kanske också tvungen att investera i en ny maskinpark. Som det är nu har jag tänkt använda de befintliga maskinerna. Grundtanken är att ty mig till det som finns och inte göra några stora investeringar.
Endast om lönsamheten skulle förbättras och inkomsterna ökar är Johansson villig att investera.
- Då kanske det blir aktuellt med investeringar. Men mitt mål är att inte ha ett för stort lån om jag någon gång vill eller tvingas sluta. Nuvarande lån klarar jag av utan problem. Som jag ser det är det också möjligt att bedriva en mjölkproduktion med 36 mjölkande kor. Men priserna kunde gärna få vara bättre, säger han.

TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

På lördag kan konsumenterna köpa
produkter direkt från gårdarna

På lördagen ordnas "Köp av bonden!"-dagen. En dag då konsumenter runt om i Finland kan göra uppköp direkt av producenten på gården. Totalt medverkar närmare 190 gårdar. En av de som medverkar i Österbotten är Ingo fårgård.
Köp av bonden!
Ingemo Fröberg är en mångsysslare som för närvarande också studerar till mathantverkare på Yrkeshögskolan Novia.

- Det är första gången vi är med. Jag anmälde mitt intresse för att sälja våra produkter direkt på gården för att jag vill bekanta mig med konceptet. Men jag har ingen aning hur det kommer att gå. Jag hoppas att intresset är stort, säger Henrik Ingo, som driver Ingo fårgård i Veikars i Korsholm.
Ingo är en av närmare 190 gårdar som har anmält sig till "Köp av bonden!"-dagen som ordnas i runtom i landet på lördag. Bakom evenemanget, som ordnas för andra året, står Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020. Bland medarrangörerna finns också SLC och MTK.

Bra initiativ
- Bakgrunden till dagsevenemanget var att skapa en gemensam dag då gårdar och producenter i hela landet kan hålla öppen gård och sälja produkter direkt från gården. Även gårdar som inte i allmänhet har direktförsäljning kan delta i temadagen som påminner om en slags pop up-dag som gården fritt får utforma som det passar gården bäst. Köp av bonden!-dagen är också en ypperlig möjlighet för producenter att testa marknaderna om man funderar på att ta fram egna produkter direkt till konsumenter och få direkt feedback från konsumenterna, säger SLC:s informatör Mia Wikström, som är med i koordineringsgruppen för evenemanget.
Ingo tycker det är bra att producentorganisationerna är med och bereder möjligheter och enkla plattformar för producenter att öppna upp sina gårdar och sin produktion för besökare och sälja produkter direkt från gården samt att ge draghjälp med marknadsföring.
- Alla sådana här evenemang är i grunden bra. Allt som bidrar till att vi producenter kan närma oss konsumenterna är positiva. Därför har vi också valt att gå med i år, säger han.
Ingo levererar produkter inom ramen för Reko i Vasa. Han kommer också att sprida budskapet om att de medverkar i evenemanget på försäljningskanalens Facebooksida.
- Jag kommer att ha en annons där och det hoppas jag lockar fler besökare.

Skördesäsongen en utmaning
Antalet gårdar är störst i Egentliga Finland där 45 gårdar medverkar. Många gårdar i Nyland, varav fyra på SLC:s verksamhetsområde, medverkar också. I Österbotten är andelen däremot mycket mindre där endast Ingo medverkar.
- Det här är ett relativt nytt evenemang och på många håll ordnas dessutom flera lokala skördemarknader och -fester, vilka kan konkurrera med den relativt nya Köp av bonden-dagen. Många producenter har kanske inte möjlighet att vara med om flera evenemang eller så räcker kanske inte råvarorna till, säger Wikström.
- I och med Finlands 100 års jubileum har det i år dessutom funnits ovanligt många aktiviteter och evenemang att välja mellan jämfört med andra år. I år när skördesäsongen dessutom kommer igång sent kan tidpunkten i praktiken vara den största utmaning för många gårdar. Vi hade förstås gärna sett en större ökning av antalet gårdar som är med jämfört med i fjol, men i praktiken är det realiteterna och läget på gårdarna som avgör möjligheterna att delta i dylika evenemang.

Gårdsboden med andra gången
Gårdsboden i Estby, Kyrkslätt, som drivs av Ingemo och Henrik Fröberg, deltar för andra gången i Köp av bonden-evenemanget.
- Vi betjänar egentligen kunderna som vanligt på lördagen, eftersom Gårdsboden alltid håller öppet från fredag till söndag, men vi hoppas att jippot hämtar ännu mer kunder än vanligt, säger Ingemo.
Gårdsboden fyller 25 år nästa år. Bland stamkunderna finns allt från sommargäster till lokalt folk.
- Många kommer från Helsingforsregionen. Vi har flera kunder som regelbundet besöker oss trots att de inte bor i närheten. När de stora marketarna på allvar började satsa på närproducerat märkte vi en liten nedgång, men nu har kunderna kommit tillbaka, den här gången kanske mer för själva upplevelsen, tror Ingemo. Sommarsäsongen är en livlig tid på grund av alla sommargäster, men också september brukar vara en bra månad.

Allt bakas på egen spannmål
När verksamheten i tiderna startade hade paret bara butiken och i samband med den ett alldeles litet café med ett par små bord. Bageriverksamheten skötte Ingemo själv. I dag har caféet plats för fler och sommartid är även en stor uteterrass i bruk.
En anställd bagare bakar bröd och bakverk fyra dagar i veckan och en anställd jobbar i butiken tre dagar i veckan. Dessutom har man ungdomar från trakten som säsonganställda.
- Allt vi bakar görs på vår egen spannmål. Vi odlar vete, havre, råg och korn och mjölet mals i Andersböle kvarn i Borgå, berättar paret Fröberg.
Spannmålsodlingen sker på sammanlagt 100 hektar, varav 60 är egna och 40 arrendeåkrar. Dessutom odlar Fröbergs potatis.
Förutom de egna spannmålsprodukterna samt bakverk och potatis, säljs också andra småproducenters produkter i Gårdsboden. I utbudet finns allt från kött och korv till ägg, honung, inläggningar, safter, oljor samt rotfrukter och grönsaker.
- Det vi säljer i vår butik får gärna vara lokalt och hantverksmässigt producerat. För oss är det viktigt att produkterna är inhemska, berättar Ingemo.
Förutom Gårdsboden och Ingo fårgård deltar också Malmgård och T&T Lindroos i Lovisa samt Braskas mjölkgård i Mörskom på SLC:s verksamhetsområde.

Ingemo Fröberg
På lördag ordnas ”Köp av bonden!”-dagen runtom i landet. Ett evenemang där närmare 190 producenter säljer produkter direkt åt konsumenter som får komma ut till gården. En av de som är med är fårproducenten Henrik Ingo i Korsholm som säljer köttprodukter.

Mer information om "Köp av bonden!"-dagen finns på https://ostatilalta.fi/sv/ där producenterna även kan registrera sig.
- Webbsidan fungerar samtidigt som en marknadsförings- och informationskanal gentemot konsumenterna. Jag hoppas att evenemanget med åren hittar sin plats bland olika skördeevenemang, säger Mia Wikström.

I sociala medier hittar man Köp av bonden-dagen under kännetecknet #ostatilalta. Upplevelser från gårdarna kan man dela med sig av i fototävlingen #elämystilalla, som pågår från den 15 till den 24 september.

TEXT & FOTO
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Förnuftet och rättvisan segrade
om klimatförordningen, säger SLC

SLC och de finlandssvenska skogsägarna är nöjda över att förnuftet och rättvisan idag segrade i EU-parlamentets omröstning om klimatförordningen, där Nils Torvalds kompromissförslag fick gehör bland majoriteten av parlamentarikerna. Nu kan Finlands hållbara skogsbruk fortsätta att bidra till att nå klimatmålen genom att vårda den växande skogen så att den effektivt binder koldioxidutsläpp. Beslutet från dagen EU-omröstning skapar också möjlighet till en starkare ekonomisk tillväxt för Finland.
I EU-parlamentets omröstning om unionens klimatförordning idag vann det kompromissförslag som lagts fram av Nils Torvalds (Sfp/ALDE). SLC och de finlandssvenska skogsägarna är nöjda över att Finlands aktiva lobbing och försök att få andra EU-länder att förstå det finländska skogsbrukets betydelse för klimatet fick gehör. Varken slumpmässigt valda jämförelseår eller begränsningar gällande intensitet är något som Finland kan gå med på.

Avgörande för skogssektorn
– Det här beslutet var helt avgörande för Finlands klimatarbete och hela skogssektorn. Torvalds kompromiss är ett rättvist och förnuftigt förslag till skillnad från både miljöutskottets betänkande och EU-kommissionens ursprungliga förslag som hade behandlat skogsrika länder orättvist, säger Stefan Thölix, SLC:s fullmäktigeordförande samt ordförande för SLC:s skogsutskott.
Finlands skogsägare måste få chansen att vårda skogarna även i fortsättningen. Det är bara växande träd som vårdas som har förmåga att binda kol och fungera som klimatvårdare påpekar SLC. Dagens omröstning tryggar även att Finland, som är Europas skogsrikaste land, kan fortsätta investeringarna i skogsindustrin.

Påverkar landets välfärd
– Vi ska komma ihåg att verksamhetsförutsättningarna för Finlands skogssektor är helt avgörande för landets ekonomi. När det går bra för skogssektorn går det också bra för hela Finland. Samtidigt kan nu också skogsägarna fortsätta med sitt klimatarbete och vårda våra skogar så att de binder ännu mera kol, påminner SLC:s styrelseordförande Holger Falck.

Glädjande enligt Nils Torvalds
Skogens roll i EU:s klimatpolitik har diskuterats aktivt de senaste veckorna. Särskilt aktuellt har det varit med utsläpp och upptag av koldioxid från markanvändning och skogsbruk, förkortat LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry).
Med Europarlamentariker Nils Torvalds (SFP/ALDE) i spetsen utarbetades det fram en mer gynnsam kompromiss, som under dagens plenarsession i Strasbourg godkändes.
- Resultatet är mycket glädjande. Vi lyckades skapa en kompromisslösning som både slår vakt om målsättningarna från klimatmötet i Paris och om våra ekonomiska intressen, säger Torvalds.
Kompromisslösningen arbetades fram mellan Torvalds och rapportens föredragande Norbert Lins (EPP). Torvalds är mycket lättad över att det i slutändan fanns förståelse för det finländska, nordiska och nordeuropeiska skogsbrukets särställning.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Snabba ryck för Ålands likviditetslån

Nu kan åländska jordbrukare ansöka om landskapsgaranterade likviditetslån sedan landskapsregeringen överlämnat ett förslag till lagtinget om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under 2017. Lagen behandlas fortfarande av lagtinget, men för att förkorta behandlingstiden inleder landskapsregeringen ansökningsförfarandet redan innan lagtinget fattat beslut om lagen.
En förutsättning är givetvis att lagtinget godkänner garantilagen. Däremot kommer landskapsregeringen inte att invänta presidentens godkännande av lagen, vilket skulle förlänga behandlingstiden med flera månader.
Landskapsgaranti för likviditetslån kan beviljas för lantbruksföretag som har förutsättningar att vara lönsamma, men tillfälligt har hamnat i ekonomiska svårigheter på grund av den oroliga marknadssituation inom vissa lantbrukssektorer.
Beloppet av den kredit som garantin beviljas för får vara högst 30 procent av det mervärdesskattefria medeltalet av det sammanräknade beloppet av försäljningsinkomsterna från jordbruksprodukter och jordbruksstödet under de två år som föregår året för garantiansökan. Maximibeloppet är dock högst 110.000 euro och den minsta summan 30.000 euro.
Landskapsgarantin får under hela lånetiden gälla högst 70 procent av det lånebelopp som garantin beviljats för och högst 77.000 euro per jordbruksföretagare. Lånetiden får vara högst sju år. Landskapets garanti för likviditetslån beviljas endast under denna ansökningsomgång och ansökningarna skall vara inlämnade senast den 2 oktober.
Ansökningsblankett kan hämtas via webbadressen http://www.regeringen.ax/nyheter/mojlighet-ansoka-om-likviditetslan-inom-lantbruket där det också finnas närmare information om landskapsgarantin. Också en blankett för likviditetskalkyl måste bifogas.
Ytterligare information ger jordbruksbyråns byråchef Sölve Högman per telefon 0457-5301407 eller e-post: solve.hogman@regeringen.ax.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Riskhantering på agendan under
EU:s jordbruksministermöte

Svängningarna på de globala marknaderna berör jordbrukarna mer än tidigare, och jordbrukssektorn måste därför ägna situationen på marknaderna och priserna allt större uppmärksamhet. Det är bakgrunden för att vi måste utveckla våra verktyg inom EU och medlemsländerna för att handskas med och bemästra eventuella krissituationer.
Något komprimerat var det här kontentan av EU-ordförandelandet Estlands landsbygdsminister Tarmo Tamms sammanfattning på presskonferensen i tisdags i Tallinn efter de europeiska jordbruksministrarnas informella möte.
Mötets huvudsakliga teman var riskhantering inom jordbruket och den aktuella fipronilskandalen. Med anledning av det senare temat var också kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet Vytenis Andriukaitis närvarande på mötet.

Reagera på marknadssignaler
Enligt minister Tamm är det nu rätt tid att se över hur EU kan hjälpa jordbruket att komma igenom periodvisa kriser och analysera hur näringen kan hållas på en stabil grund trots variationer i exempelvis priserna.
- Det räcker i alla fall inte att reagera i efterskott, vi måste planera och förbereda oss, sade han.
Den estniske ordförandeministern noterade att produktionen alltmer försöker beakta och reagera på marknadssignaler.
- De enskilda gårdarna tar också mer ansvar än förr.
Estlands jordbruksminister nämnde bland annat den ryska bojkotten av livsmedelsimport som exempel på att kriser kan utlösas när man inte är förberedd.
- Bojkotten ledde till att vi i Estland förlorade cirka 10 procent av vår mjölkproduktion, men den har emellertid återhämtat sig och är nu högre än den var under början av bojkotten.

Nya verktyg nödvändiga
Enligt ministern behövs dock nya verktyg:
- Vår nuvarande gemensamma jordbrukspolitik räcker inte för att hantera kriser. Man borde inte få lämna jordbrukarna ensamma med sina kriser utan vi behöver verktyg för att klara oss igenom krissituationer och hållas konkurrenskraftiga. Bland annat är det nödvändigt att man kan vidta stödande åtgärder snabbt och flexibelt när kriser utlöses.
Den estniske ordförandeministern påminde vidare om att också klimatförändringarna kan förorsaka krissituationer, vilket även har skett.

Riskhantering blir del av CAP
Enligt jordbrukskommissionär Phil Hogan är det helt klart att riskhanteringen kommer att ingå som en central del av den gemensamma jordbrukspolitiken CAP under den följande programperioden.
- Det finns flera idéer som vi har anledning att fördjupa oss i, sade kommissionären.
Han var bland annat inne på att den nuvarande fonden för krisreserver som öppnades 2014 inte varit i användning en enda gång trots att näringen verkligen gått igenom kriser och svåra marknadslägen sedan dess. Årligen innehålls 1,4 procent av de direkta stöden, närmare 500 miljoner euro, för fonden.
- Det här är bland de omständigheter som vi måste se över och det ska vi också göra, sade han.
Kommissionär Hogan kunde vidare berätta att reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken inför följande period som börjar 2021 mera blir frågan om evolution än revolution.

Budgeten är pressad
Phil Hogan påminde ännu om att det fortfarande finns en del riskhanteringsverktyg både i den gemensamma jordbrukspolitiken och i landsbygdsutvecklingsprogrammet, till exempel försäkringar som täcker akuta oförutsedda inkomstförluster.
- Det finns alltså mekanismer som både EU och medlemsländerna kan använda. Men så finns det andra frågor som klimatförändringen, den har vi inte tillräcklig beredskap för att hantera.
En annan sak är att inkomsterna till EU minskar, medan kraven tydligen fortsätter att öka, åtminstone ser inte de ut att lindras. Medlemsländerna vill hålla kvar stödnivåerna men är inte beredda att skjuta till egna pengar. Hur ska det här gå ihop?
- Det är ett dilemma, sade kommissionär Hogan. Vår budget är pressad av flera orsaker, en av dem är att Storbritannien lämnar EU. Därför måste vi prioritera. Kanske vi kan få fram nya finansieringskällor med utgångspunkt i att det hör till vår uppgift att föda en växande världsbefolkning. Om inte så drabbas någon i sista ändan.
Ministrarna tycks vara mycket långt överens om att de direkta stöden från EU är ett sätt att jämna ut prisvariationer och finansiella kriser och att de därför bör finnas kvar också framöver.

Man måste vara trygg med EU-mat
Kommissionär Vytenis Andriukaitis var för sin del inne på den pågående fipronilskandalen. Enligt honom är skandalen också ett exempel på krissituationer som drabbar jordbruket.
- Jag är tacksam att ordförandelandet har tagit med frågan på agendan, sade kommissionären.
Avsikten är att kalla till ett uppföljande möte senare i år där man kan dra slutsatser och lärdomar om hur man kan förbättra beredskapen för kriser av det här slaget framöver.
Tarmo Tamm ville ännu understryka vikten av att alla i EU ska kunna känna sig trygga med att köpa mat från andra EU-länder.
- Ren och säker mat är det viktigaste, sade han.
Dagen före själva mötet då EU-ministrarna bekantade sig med den estniska landsbygden passade Tarmo Tamm på att säga att Estland har den näst renaste maten i EU - efter Finland.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Estland förstår Finlands linje i LULUCF

Det är positivt att Estland tycks ha förståelse för Finlands linje i LULUCF-frågan, sade jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c) på en presskonferens på Finlands ambassad i Tallinn efter de europeiska jordbruksministrarnas informella möte i början av veckan. Linjen är att man inte ska begränsa avverkningar i skogen utgående från historiska referensperioder utan se framåt och anpassa avverkningarna till tillväxten.
- Det är också en åtgärd som baserar sig på naturvetenskapliga rön och inte på annat, sade minister Leppä. Vi hoppas naturligtvis att det ska lyckas att få genomslagskraft för den utgångspunkten också i EU-parlamentet som röstar i frågan på tisdag, även om det inte är lätt. Flera andra EU-länder har nog precis samma åsikt i frågan som vi och de står inför samma utmaningar som vi.
LULUCF var inte på mötets officiella agenda, men minister Leppä försäkrade att frågan nog diskuterades utanför programmet.
Han medgav emellertid också att det kommit signaler ända från Bryssel om krafter i Finland som försöker påverka åt andra håll, vilket inte är till landets bästa.
- Finlands officiella linje är i alla fall att vi avverkar inom hållbara gränser, och den är fullständigt klar. Vi borde dra åt samma håll.

Hög standard minskar riskerna i djurhållningen
När det gäller den aktuella fipronilskandalen framhöll minister Leppä att Finlands konsekventa politik med hög standard på hygien, djurhälsa och djurvälfärd minskar riskerna för att sådant händer hos oss.
- Vi har ett långt arbete bakom oss som också har kostat mycket, men vi måste i alla situationer kunna trygga den finländska matens säkerhet.
Det betyder å andra sidan också att det torde finnas marknader utanför Finlands gränser som bör kunna utnyttjas.

Producenternas ställning aktuell
Vidare kunde Jari Leppä berätta att ministrarna diskuterade marknaden och producenternas ställning i livsmedelskedjan.
- Den frågan har diskuterats på varje möte där jag har varit med, sade han. På EU-nivå är man överens om att jordbrukarnas ställning måste förbättras. Dessutom bereder vi en reform också på det nationella planet.
I sitt diskussionsupplägg inför mötet konstaterade ordförandelandet bland annat att det speciellt i krissituationer eller när marknaden ligger nere finns en tendens att man skjuter över bördan på de tidigare leden i livsmedelskedjan, det vill i praktiken säga jordbrukarna. Därför borde man eventuellt underlätta möjligheterna för jordbrukarna att påverka marknaden till exempel genom sina organisationer och kooperativ.

Inför faktum om ekoförordningen
Också ekoförordningen berördes under presskonferensen. Rådet och EU-parlamentet träffade i somras en politisk överenskommelse utan att frågan egentligen hade beretts.
Nu är avsikten att tjänstemännen bereder en formulering av överenskommelsen, som sannolikt kommer till behandling i oktober-november.
Det är i alla fall en fråga om teknik, sannolikheten för att substansen kan ändra är minimal i det här skedet.
Trots att det funnits vissa förhoppningar om att Estland under sitt ordförandeskap mer eller mindre skulle lämna frågan obehandlad, så sade minister Tamm bestämt redan på måndagen till LF att avsikten är att få förordningen rodd i hamn i år.

Ska britterna betala för brexit?
När det gäller finansieringen av framtidens gemensamma jordbrukspolitik höll minister Leppä på att finansieringen måste tryggas också fastän budgeten troligtvis minskar:
- Vi har i alla fall våra mål som vi måste verkställa. Det kan inte heller vara så som många tycks tro att man kan ta pengar för andra ändamål från jordbruksbudgeten bara för att den är stor.
Till saken hör att Det Förenade Kungarikets:s utträde, brexit visserligen ska genomföras 2019, men det finns en uppfattning inom EU att landet också måste betala ett pris för utträdet.
Brexit har dock inflytande på inkomsterna till EU redan nu och inför nästa år ska kommissionen komma med ett överslag om vad olika åtgärder i jordbrukspolitiken kan komma att kosta.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Den enskilda skogsägaren ska
inte begränsas av EU-förordning

Även om LULUCF-förordningen begränsar den finska skogsavverkningen kommer den inte att påverka den enskilda skogsägaren. Det lovade miljöminister Kimmo Tiilikainen (c) under SLC:s, MTK:s och skogsägarnas diskussionstillfälle på måndagen som samlade hundratals intresserade skogsägare, beslutsfattare och experter.
Skogsägarna krävde i måndags klara besked om hur regeringen kommer att agera så de värsta farhågorna för begränsade avverkningar inte förverkligas. Under ett diskussionstillfälle i Helsingfors ordnat av SLC, MTK och Skogsägarna samlades över 350 personer för att diskutera LULUCF-förordningen.
SLC:s ordförande Holger Falck påpekade under sin taltur att skogsägarna i Finland redan länge gjort ett konkret klimatarbete genom att satsa på långsiktig skötsel av skogarna. Enligt Falck hotar EU nu att underminera det arbete som lagts ner på strukturutvecklingen inom den finska skogssektorn.

Endast växande träd binder kol
- Ifall LULUCF-förordningen går igenom i sin nuvarande form hotas de flertal investeringar inom skogsindustrin som nu är under planering, sade Falck. Vårt land skulle gå miste om nya möjligheter att använda skog som råvara, nya arbetstillfällen och välkomna exportintäkter.
Falck påpekade att EU i sin kommande förordning måste uppmärksamma att endast växande träd binder kol, och i Finland växer skogen betydligt mera än den avverkas.
- Om regeringen inte lyckas försvara vår skogssektor är det uppenbart att Finland får betala ett högt pris.
MTK:s ordförande Juha Marttila påpekade att EU i klimatavtalet från Paris förhöll sig positivt till god skogsvård i kampen mot klimatförändring. I det avseendet är det skamligt att EU nu tänker vända Finland ryggen i frågan.
- En av hjältarna inom klimatarbete målas istället ut som bov. Det kommer vi inte att acceptera.
Enligt de nivåer EU:s miljöutskott nu framfört skulle de finska avverkningarna stanna vid 66 miljoner kubikmeter per år, påpekade Marttila. Alla avverkningar som överskrider den mängden räknas som utsläpp.
- Det betyder att när Äänekoskis bioproduktanläggning går med full kapacitet nästa år är Finlands skogar automatiskt kolkällor som finska skattebetalare måste kompensera.

Regeringen kan få betala
Miljöminister Kimmo Tiilikainen var på plats för att ta del av skogsägarnas kommentarer och klargöra hur regeringen ska stöda den finska skogsindustrin. Angående de strikta gränserna för avverkningar kom han med lugnande besked.
- Hurdana räkneregler det än kommer att bli sätter det inga begränsningar för den enskilda skogsägaren. Det blir heller inga begränsningar för skogshandeln om hur virke köps och säljs.
Däremot kan finska staten få betala.
- Staten kan bli skyldig att kompensera utsläppen på andra sätt om resultatet av förhandlingarna blir svagt.
I den nationella skogsstrategin sattes redan 2013 upp ett mål på 80 miljoner kubikmeter avverkad skog per år. Den mängden skulle man enligt Tiilikainen kunna avverka även om LULUCF gick igenom enligt nuvarande förslag. Däremot hoppas även regeringen på bättre siffror för Finlands del.
- Det är inte längre till vår fördel att vi tidigare hållit oss märkbart under den hållbara gränsen för avverkningar. Istället vänds det nu emot oss.

Slumpmässigt valda jämförelseår
Även riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) förhöll sig kritiskt till de slumpmässigt utvalda årtalen.
- Ett träd lever cirka 80 år, ungefär som en människa. Om man plockar ut 10-12 år på högt som EU-parlamentet nu gjort kan resultatet vara vad som helst.
Nylund kritiserade metoden för att vara både ohållbar och ovetenskaplig, vilket inte är acceptabelt i en så viktig fråga.
Under jämförelseperioden som EU:s miljöutskott använt i beräkningarna avverkade Sverige 75-80 procent av den årliga tillväxten, medan Finland endast avverkade 60 procent.
Enligt minister Tiilikainen borde koldioxid ses som en global helhet istället för att ge olika direktiv för olika länder.
- Inte vill Finland urvattna EU:s klimatpolitik, tvärtom. Däremot vill vi att saken sköts rättvist.
Det samma ansåg Stefan Thölix, ordförande för SLC:s skogsutskott och SLC:s fullmäktige.
- Det kan inte vara rätt att hållbart skogsbruk och god skogsvård straffas på grund av EU:s slumpmässigt valda jämförelseår som grund för besluten.
I fall EU:s planer förverkligas kan det för Finlands utsläppshandel årligen innebära en tilläggsräkning på många miljoner euro.
- Om EU i skuggan av sin klimatpolitik går in för att reglera skogarnas användning via exempelvis avverkningstak, tappar en del av skogsinvesteringarna sitt värde, påpekade Thölix.

Kämpar mot länder som inte har skog
Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP) har sett hur besvärlig kampen kan bli när argumenten från den andra sidan långt baserar sig på hörsägen.
- Det är svårt att förhandla med länder som inte har kännedom om skog, eftersom vissa ställningstaganden idealiseras. Man väljer en smal bit information och håller sig till den som sanningen.
Torvalds förslag till miljöutskottet var att referensåren skulle placeras längre fram på tidsaxeln.
- I dag har vi exakt information om hur skogen använts från 2011-12 framåt. När Kyotoavtalet togs i bruk 2005 hade vi en oklar rapportering med många brister.
Enligt Torvalds skulle det vara logiskt att basera referensvärdena på information som kan utnyttjas ännu på 2020-talet.
- Det andra vi inte vill ha är ett system baserat på intensitet. Det är orättvist och fungerar dåligt.
Intensiteten beräknar avverkningen i procent utgående från tillväxt. Enligt Torvalds vore det rättvist att lyssna på de länder med mest skog som Finland, Sverige, Tyskland, Polen och Frankrike. Tas intensiteten ändå med kunde ett takvärde vara en möjlighet.
- Till exempel regeln att intensiteten inte får överskrida 80-85 procent. Det kunde vara ett rättvisare sätt att räkna.
EU-parlamentet röstar i frågan den 12 september.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Frankrike lovar rösta mot glyfosat

I början av oktober ska EU:s medlemsländer rösta om det fortsatta tillståndet för ogräsmedlet glyfosat. Den franska regeringen kommer att rösta mot glyfosat, bekräftade miljöminister Nicolas Hulot inför pressen förra veckan.
De franska producentorganisationerna rasar mot regeringens linje. Specialorganisationerna för spannmål, majs, sockerbetor och oljeväxter går ut med häftig kritik i ett gemensamt öppet brev till president Emmanuel Macron.
Enligt organisationernas ordföranden kan den franska linjen inte rättfärdigas på något sätt. Positionen mot glyfosat är inte berättigad, vare sig på vetenskapliga eller ekologiska grunder, heter det i brevet.
Skribenterna hänvisar också till den svåra ekonomiska situationen som de franska jordbrukarna sedan länge befinner sig i. Ett förbud mot glyfosat skulle tillfoga landets jordbruk skador till ett värde av en miljard euro.
Den stora producentorganisationen FNSEA och förbundet för unga jordbrukare JA har likaså kritiserat sin miljöminister. De hänvisar till bristen på alternativa preparat. Utan glyfosat är matförsörjningen i fara.
Frankrike röstade tillsammans med Malta mot glyfosat redan under den förra omröstningen om ett provisoriskt tillstånd i juni 2016. Tyskland, Italien, Österrike, Bulgarien, Grekland, Portugal och Luxemburg lade ned sina röster.
Det räckte för att övervältra ansvaret på EU-kommissionen, som beviljade tillståndet fram till slutet av detta år. Denna gång vill kommissionen inte veta av några nedlagda röster. Alla medlemsländer förutsetts lägga korten på bordet.
EU:s hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis upprepade nyligen kommissionens ståndpunkt. En kvalificerad majoritet bland medlemsländerna är förutsättningen för ett förnyat tillstånd. Inget medlemsland får dra sig undan.
Omröstningen i EU-kommittén arrangeras i början av oktober efter det tyska parlamentsvalet. Den tyska regeringen är splittrad i frågan. Jordbruksminister Christian Schmidt försvarar glyfosat medan miljöministeriet förespråkar ett förbud.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Holland slaktar mjölkkor
för att klara fosforkvoten

De nederländska mjölkproducenterna har slaktat 160.000 mjölkkor under det första halvåret 2017. Därmed har mjölkkopopulationen minskat med nio procent. Åtgärden genomförs för att sänka landets alltför höga fosforutsläpp.
Jordbruksminister Martijn Van Dam informerade nyligen om resultaten. Nederländerna hotas av höga EU-böter om fosforutsläppen inte reduceras. Det effektivaste sättet att sänka fosforutsläppen är att sänka mjölkproduktionen.
Enligt Van Dam har mjölkgårdarnas fosforutsläpp minskat med 8,3 miljoner kg under det första halvåret. Därmed har landet knappt överskridit den fastställda målsättningen på 8,2 miljoner kg.
Nederländerna måste fram till nästa årsskifte klara EU-kraven för de sammanlagda fosforutsläppen. Tröskeln är 172,9 miljoner kg, som överskreds förra året. Om detta inte lyckas, måste landet räkna med sanktioner från Bryssel.

Månadsvis redovisning
Enligt jordbruksministeriet har enbart slakten av mjölkkor sänkt fosfatutsläppen med 5,4 miljoner kg. Utsläppen ska sänkas ytterligare genom att betala subventioner till gårdar som avvecklar produktionen.
Dessutom har fosforhalterna sänkts i djurfoder till kor och grisar. Den högsta tillåtna andelen fosfor är 4,3 gram brutto per kilo. Mjölkproducenterna måste varje månad avge en utredning om förbrukningen.
I sin rapport påpekar jordbruksministern att den positiva utvecklingen kan påverkas negativt om mjölkproduktionen igen börjar öka. Omkring 400 nederländska gårdar har visat intresse att komplettera sina besättningar med nya mjölkkor.
Mjölkproduktionen i Holland började öka brant då mjölkkvoterna avskaffades. Under 2015 steg produktionen med 15 procent. Samtidigt steg landets utsläpp av fosfor över den fastslagna nivån.
Regeringen, producentorganisationerna, mejerierna och foderindustrin enades om ett åtgärdsprogram för att sänka produktionen av fosfor under 2017. För att nå målet, måste mjölkproduktionen reduceras drastiskt.

Danone forslar kor till Sibirien
Den multinationella mejerikoncernen Danone har samtidigt börjat exportera mjölkkor från Nederländerna och Tyskland till Sibirien. Åtgärden ska motverka stigande mjölkpriser på den ryska marknaden, uppger nyhetsbyrån Bloomberg.
Danone har investerat i en sibirisk mjölkgård tillsammans med det ryska företaget Damate. Gården började producera mjölk i början av maj. De importerade Holstein-korna ska bidra till att stabilisera marknadssituationen.
Sammanlagt 5.000 kor har redan skickats iväg på en 4.500 kilometer lång resa till Tjumen i Sibirien. Enligt de ryska myndigheterna är landets mjölkförsörjning otillräcklig och gör landet beroende av import.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Vargflock dödade får i Karis

Tre får dödades natten mellan fredag och lördag för en vecka sedan på Haga gård i Karis, Raseborg.
Rivna får
Fårbetet ligger bara ett stenkast från familjen Härkänens bostadshus. Nu våndas Saija Härkönen för om också gårdens övriga djur ska angripas.
PRIVATFOTO


- Jag har inget ord för hur det känns. Jag är förbannad men också sorgsen för att mina får fick en sådan plågsam död. Där rök också 15 år av avelsarbete.
Det säger Saija Härkänen som just tagit farväl av sina tre tackor. De ligger sönderslitna med bukarna upprivna i en frontlastarskopa och väntar på kadavertransport. Stanken är vedervärdig.

Åtta vargar
Fåren var ute på bete ett tiotal meter från bostadshuset där Saija och Jorma Huttunen bor. De bor i ett parhus och följande hus ligger inte längre än hundra meter bort så någon ödemark är det inte frågan om.
Tidigt på morgonen lördagen den 2 september går Saija Härkänen ut genom dörren för att se till fåren och de andra djuren. Hon känner genast på sig att något är fel.
Ett ögonblick senare möts hon av den syn hon varit rädd att möta redan i ett års tid. Alla tre tackor ligger livlösa i gräset.
Senare bekräftas att vargflocken på två vuxna individer och sex valpar har varit på besök.
- De här fåren var inte mina keldjur, de var mina produktionsdjur och avelsdjur. Jag födde upp nya kullar och förädlade ullen och pälsen. Köttet har däremot varit en biprodukt.
Härkänen har också sex baggar, men de besparades denna gång eftersom de befann sig i en annan inhägnad.

Slut på näringsgren
Staten betalar ut ersättningar för skador på produktionsdjur. För en avelstacka betalas 431 euro.
- Redan kadavertransporten kostar 134 euro per djur, säger Härkänen och påpekar att straffet för den som olovligt dödar en varg är mycket strängt.
För Saija Härkänen handlar det ändå inte bara om en ekonomisk förlust utan om att förlora en hel näringsgren. Eftersom gårdens alla tackor gick om intet betyder det också slutet på fårnäringen för Saija Härkänen.
Hon upplever att det inte finns förutsättning för den typen av näring så länge vargarna stryker runt bostadshusen i trakten.
Kvar på gården finns förutom baggarna också hästar och kor. Nu våndas Härkönen för om också de ska angripas. Hennes nattsömn har redan länge lidit av att hon oroat sig för den mardröm som nu besannades.
- Fastän jag redan länge befarat just det här kom det som en chock när jag såg de tre kadavren ligga där i gräset, säger Härkänen.

Dödade inte för mat
Hon konstaterar att vargarna inte varit där för att äta utan uttryckligen för att ha ihjäl djuren. Köttet hade de lämnat kvar efter dådet.
- Jag har många gånger undrat hur man som djurägare känner det när vargen tar ens djur. Nu vet jag men jag kan inte beskriva det, säger Härkänen.
Hon har varit i kontakt med diverse viltvårdsinstanser men att det enda svar hon får är att installera vargstängsel eller skaffa flockvaktarhundar.
- Så här ser det ut med landsbygden idag. Vargarna ska gå fria medan vi som bor här ska stängslas in - som apor i bur, säger Härkänen argt.
För hennes del skulle ett vargstängsel innebära att hela gården stängslades in. Också hästhagen befinner sig strax intill bostadshuset.
Gården ligger längs Nygårdsvägen mindre än fem kilometer från Karis centrum.

Vargobservationerna har trefaldigats i år
Antalet vargobservationer har trefaldigats i år inom Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening som täcker området från Ingå till Snappertuna i Raseborg. Inom reviret ansökte man i december ifjol om dispens från Finlands viltcentral för att förhindra att vargflocken skulle bli större.
Ansökan avslogs under våren och vargstammen har obehindrat kunnat föröka sig så att det nu finns åtta vargar på området.
Jaktchef Visa Eronen på Finlands viltcentral Nyland är den som i de flesta fall förbereder undantagstillstånd. Han fungerar som föredragande, men beslutet fattas formellt av chefen för offentliga förvaltningsuppgifter Sauli Härkönen på Finlands viltcentral. Sauli Härkönen har ansvaret för helheten och för det att bedömningen är lika i hela landet.
- Dispens kan beviljas endast om kraven för dispens i jaktlagen uppfylls och andra tillfredställande lösningar inte finns, säger Eronen.
Han är medveten om den massiva kritik som vargreviret orsakat i trakten, men är inte nödvändigtvis beredd att inskränka vargens rättigheter i Västnyland.
- Varje ansökan om dispens avgörs utgående från en bedömning. Innan en ansökan kommit in kan jag inte bedöma utgången.

Skador beaktas i bedömningen
Han försäkrar att skador som uppstått beaktas i bedömningen. Han är också medveten om den oro som finns bland lokalbefolkningen och beklagar Härkänens förlust.
- Får av olika slag är mest utsatta. Risken är mycket mindre på Härkönens andra djur.
Menar du att man borde ge upp fårnäring på områden där det finns varg?
- Nej, så kan man inte heller säga, men risken för skador finns och även med förebyggande åtgärder, som vargstängsel, kvarstår risken eftersom man inte kan skydda allt, säger Eronen.
Han är inte säker på att en avskjutning av enstaka exemplar nödvändigtvis skulle förändra hotbilden på ett markant sätt. Att förinta hela reviret på en gång ställer han sig ganska tveksam till.
Han är skeptisk till att hela flocken snart skulle avlivas, vilket delvis motiveras med att vargstammen minskat nationellt. Han medger ändå att så inte är fallet i just Västnyland där stammen tvärtom ökat. I år har Ingå-Snappertuna jaktvårdföreningen tagit emot åtminstone 75 observationer där vargar rört sig mindre än hundra meter från bostadshus.
Han är också medveten om att just det distriktet är problematiskt eftersom bosättningen är betydligt tätare än på andra områden där det finns vargflockar.

Spörsmål i riksdagen
Flera av Härkänens grannar försöker nu göra allt de kan för att få bort vargarna från området.
Riksdagsledamöterna Thomas Blomqvist, Mats Nylund och Maarit Feldt-Ranta har kontaktats. Blomqvist och Nylund framhåller att situationen är ohållbar, men att jaktlicens på varg är ett myndighetsärende och inte ens jord- och skogsbruksministern kan ingripa över huvudet på ansvariga tjänstemän.
Nylund och Blomqvist ska i alla fall lämna in ett skriftligt spörsmål angående vargfrågan till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Maria Wasström
maria.wasstrom@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Större förskott på jordbrukarstöd i höst

EU-kommissionen har godkänt Finlands ansökan om att betala ut större förskott på jordbrukarstöd än vanligt hösten 2017. Beslutet gäller de programbaserade ersättningar som ingår i landsbygdsprogrammet, d.v.s. kompensationsersättning, miljöersättning och ersättning för ekologisk produktion.
Enligt beslutet kan en jordbrukare nu få 85 procent av ersättningen i förskott, i vanliga fall är förskottet 75 procent. Cirka 75 miljoner euro kan således betalas ut tidigare än normalt.
Det här grundar sig på att man vill avhjälpa de ekonomiska problem som exceptionellt väder orsakar jordbrukarna. Förordningsändringen gäller Belgien, Spanien, Italien, Lettland, Litauen, Portugal, Polen, Finland, Tjeckien och Ungern.
– Jag tog upp frågan i rådet i juli och denna gång fick vi beslutet snabbt, säger en glad jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.
– Vi ska ta vara på möjligheten att höja förskotten maximalt när det gäller arealersättningarna enligt landsbygdsprogrammet.
De höjda förskotten på kompensationsersättning och på ersättning för ekologisk växtproduktion kommer att betalas ut av Landsbygdsverket i oktober. Förskottet på kompensationsersättning uppgår till sammanlagt ca 422 miljoner euro och på ersättning för ekologisk produktion till ca 33 miljoner euro.
Förskotten på miljöersättning betalas ut i november. I förskott betalas på basis av förbindelserna sammanlagt omkring 185 miljoner euro. Ersättningarna enligt miljöavtalen under programperioden 2014-2020 uppgår till ungefär 16 miljoner euro och ersättningarna enligt avtalen om specialstöd under tidigare programperioder uppgår till ca 700.000 euro.

Lite senare på Åland
På Åland följer man Landsbygdsverkets plan för utbetalninge, men med cirka en veckas fördröjning uppger Thomas Svahnström, handläggare på landskapsregeringens jordbruksbyrå.
Kompensationsersättning på Åland planeras att betalas ut i oktober (förskott) och december (slutrat).
Miljöstödet för balanserad användning av näringsämnen och ekologisk produktion betalas ut i november (förskott) och juni 2018 (slutrat).
Stöden för naturbeten och ursprungsraser betalas ut i november (förskott) och juni 2018 (slutrat).
Övriga stöd samt kompensationsersättningens och det ekologiska stödets husdjursdelar betalas ut 2018.
– Förskottsprocenten är inte fastställd ännu, men blir sannolikt samma som för de fastländska stöden, säger Svahnström.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Regeringen minskar budgetnedskärningar
med pengar från jordbrukets krispaket

Regeringen har underl budgetmanglingen beslutat halvera nedskärningarna i kompensationsersättningen, det vill säga LFA-stödet, 2018.
Pengarna tas från oanvända medel i kirspaketet till jordbruket som godkändes i fjol.
– Fastän beskäriningen inte blir så drastisk som i ministeriernas tidigare budgetförslag är vi inte nöjda säger SLC-ordföranden Holger Falck i en kommentar.
Vi hade gärna sett att regeringen hade hittat pengar utanför krispaketet, som borde användas för jordbrukare i speciella svårigheter.
Till LFA-stödet 2018 överförs i enlighet med budgetförhandlingarna 10 miljoner euro. Vidare ska man avsätta 3,5 miljoner euro för att bidra till livsmedelsexporten och säljfrämjande åtgärder.
I samband med krispaketet har man redan tidigare beslutat överföra 11 miljoner euro till LFA-stödet 2018, som således sänks med fem euro per hektar jämfört med 2017. De planerade nedskärningarna var emellertid mycket större. Ändringarna görs i samband med den tredje tilläggsbudgeten för 2017.
– Jordbrukets långa lönsamhetskris har drabbat hårt ekonomiskt många gårdar och det svåra marknadsläget fortsätter. Livsmedelsexporten ser äntligen ut att öka, men tillväxten har ännu inte lett till bättre lönsamhet på gårdarna. Därför är det viktigt att vi kanaliserar obundna anslag via LFA-stödet direkt till jordbrukarna, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c)..
För jordbruksföretagarnas friskvård ska det också reserveras tilläggsresurser år 2018. För lättnader med betalningen av avgifterna för avbytarhjälp reserveras en miljon euro. Ytterligare ska regeringen avsätta en miljon euro för projektet "Ta hand om bonden" som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet.
– Jag är lättad över att vi i det rådande ekonomiska läget fick två miljoner euro till för dessa projekt som är viktiga för jordbrukarnas friskvård, säger minister Leppä.
Regeringen beslutade också stödja anskaffningen av renodlade elbilar och konverteringen av gas- och flexfuelbilar med totalt sex miljoner euro per år. För att öka biogasproduktionen ska jord- och skogsbruksministeriet ta in gårdarnas biogasanläggningar i ett system som bygger på Gårdsbrukets utvecklingsfonds medel.
– Med tanke på lönsamheten är det viktigast att vi får livsmedelsmarknaden att fungera rättvisare. Arbetet med detta fortsätter på jord- och skogsbruksministeriet, säger Jari Leppä.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Holger Falck efterlyser åtgärder för jordbruket

Jordbrukarna behöver en rättvisare andel av slutproduktens pris, och så måste stödnivåerna till näringen, läs LFA-ersättningen, hållas oförändrade 2018. På litet längre sikt måste vi absolut öka exporten av finländska livsmedel. Det säger SLC:s ordförande Holger Falck, som gör jordbrukspolitisk status inför hösten, den nuvarande regeringens nästsista, om den fortsätter riksdagsperioden ut.
Enligt SLC-ordföranden är åtgärder nödvändiga för att jordbrukarna ska få tillbaka sin framtidstro och förverkliga nödvändiga investeringar.
- Jag vet att regeringens så kallade budgetmangling avslutades i går efter tidningens deadline, säger Holger Falck. Inför manglingen fanns det vissa förväntningar, till exempel på att ta tillbaka den aviserade sänkningen av LFA-ersättningen. Hur det har gått med den saken torde ha klarnat i går kväll.

Ingen förbättring på marknaden
Holger Falck påminner om att lönsamhetskrisen inom jordbruket nu har pågått i tre års tid.
- Det finns tyvärr inga tydliga tecken på någon märkbar förbättring, säger han. Ännu för några veckor sedan fanns en groende optimism på spannmålsmarknaden, men priserna har inte stigit. På köttsidan har våra priser länge varit bland de lägsta i EU.
Holger Falck avslöjar att han själv väntade på några viktiga förslag om att åtgärda primärproduktionens ställning i livsmedelskedjan i utredningsmannen Ilkka Mäkeläs rapport i somras. Den blev ändå en stor besvikelse.
- Mäkeläs rapport blev en nollrapport, säger han. Den sittande regeringen har emellertid bara lite på ett år kvar att få förbättringar till stånd, sedan är det åter riksdagsval. EU-kommissionen kommer ut med sina förslag i vår om att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan, men det kan vi verkligen inte vänta på. Redan då jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c) tillträdde lovade han konkreta åtgärder. Nu, riktigt nyligen kom han emellertid ut med budet att beredningen inte hinner bli klar till budgetmanglingen. I och för sig hade budgetmanglingen varit ett lämpligt möte för nödvändiga beslut om jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan, anser Holger Falck.

LFA-ersättningen hotades av beskärning
När det gäller kravet på bibehållna stödnivåer, så hotades alltså LFA-ersättningen enligt ministeriernas budgetförslag med en beskärning på 33 miljoner euro det vill säga med 15 euro per hektar.
- I krisstödpaketet som förhandlades fram under budgetmanglingen i fjol har 11 miljoner redan styrts till att minska sänkningen så 22 miljoner kvarstår.
Varför de 11 miljonerna inte syns i budgetförslaget har att göra med teknik.
- Sedan dess har de 10 miljoner som i samma krisstödpaket var avsedda att underlätta läget för gårdar som betalar hög fastighetsskatt på produktionsbyggnader gått i stöpet.
Att kunna betala pengarna genom andra åtgärder, exempelvis till gårdar som investerat i byggnader, har också visat sig omöjligt inte minst med tanke på att de här stöden skulle falla inom reglerna för de minimis.
- Därför har vi nu från producenthåll talat för att merparten av de totalt 13,5 miljoner euro av fjolårets krisstöd som är oanvända, kunde tas i bruk för att återta nedskärningen av LFA-ersättningen i nästa års budget. Vi förutsätter att staten kommer med tilläggspengar för att vi ska komma upp till de 22 miljoner som krävs för en oförändrad nivå 2018.
Hur det gick med den saken i budgetmanglingen torde som sagt ha klarnat vid det här laget.

Andelen inhemskt sjunker med ökad import
Trots att inhemskt och närmat verkar vara inne för tillfället, så sjunker tyvärr andelen inhemsk mat i konsumtionen när importen ökar, påpekar Holger Falck vidare.
- Därför och på grund av en stabil inhemsk produktion måste vi öka exporten. Det är också viktigt för att hålla den inhemska prisnivån. Spannmålsexporten är ett bra exempel på det. För att främja en lönsam export och därmed efterfrågan på våra produkter kan det därför vara motiverat att använda en del av fjolårets krispengar till exportfrämjande åtgärder, säger Holger Falck. På det området finns ännu mycket att göra.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Europas bästa ägg och sämsta priser

Landets äggproducenter har tampats med dålig lönsamhet och totalproduktionen har minskat på sistone. I höst väntas producentpriserna i varje fall stiga, säger Björn Haga som byggde ut och förnyade sin verksamhet i samband med en generationsväxling 2015.
Ägg
Björn Haga föder upp sina höns i både golv- och burmiljö. Totalt har han tillstånd för 22.000 kycklingar i sin avdelning.

När Björn Haga tog över sina föräldrar Kjell och Marita Hagas hönsfarm och äggpackeri i Kalax, Närpes, för två år var han genast tvungen att ta tjuren vid hornen. En större investering stod för dörren.
- Kycklingavdelningen började vara föråldrad. Enda lösningen var att förnya avdelningen och dess inredning. Efter uträkningar stod det klart att detta var en nödvändighet för att kunna uppnå lönsamhet.
I den moderna produktionshallen - där till exempel effektiva fläktsystem och andra tekniska lösningar är oumbärliga - satsar Björn Haga på att föda upp kycklingar i både golv- och burmiljö.
LF:s reporter har möjlighet att ta en titt i ett hörn av avdelningen. Där kryllar det av höns längs ett långsmalt golvavsnitt. Nämnas kan att cirka 80 procent av de finländska hönsen föds upp i burmiljö. Den förnyade kycklingavdelningen bidrar till att öka Björn Hagas framtidstro som uppfödare av fjäderfä.
- Som hönsfarmare gäller det idag att försöka utvecklas så mycket som möjligt för att kunna klara sig. Jag ska inom kort sälja kycklingar till Åland och norra Österbotten, berättar Haga.

Dålig lönsamhet
Finland är självförsörjande vad gäller äggproduktion. Det oaktat har landets aktörer tampats med låga priser och allmänt dålig lönsamhet.
- Äggbranschen är inne i en svacka. På grund av den rådande situationen har en del finländska gårdar rentav valt att frysa sina produktioner under sommarmånaderna. I höst ser dock priserna ut att börja stiga igen, säger Björn Haga.
Björn Hagas anläggning omfattar 44.000 värphöns och 22.000 kycklingar. Hans årliga äggproduktion uppgår i genomsnitt till cirka 748 ton.
- I år har landets produktionen gått ner en del, tillägger Haga när statistiken förs på tal.
Under sensommaren har den europeiska äggvärlden skakats av den nederländska Fipronil-skandalen som har spridit sig till minst 15 länder samt Hongkong. Finland hör emellertid inte till denna kategori.
- Överlag tror jag inte att den här skandalen har några positiva effekter på den finländska äggbranschen. Konsumenterna blir sannolikt mera eftertänksamma och misstänksamma som en konsekvens av krisen, säger Björn Haga.
De rigorösa finländska myndighetskontrollerna är en faktor som bidrar till att göra de inhemska äggen ovanligt rena, säkra och salmonella-fria, framhåller Haga.
- Jag använder till exempel gmo-fritt foder och foder som är fritt från färgämnen i produktionen. Jag skulle vilja påstå att vi i Finland har Europas bästa ägg - men samtidigt de sämsta priserna.
- Inga svårare smittor har florerat i de finländska farmerna på sistone. I våras gällde det dock att vara på sin vakt efter att det hade varnats för fågelinfluensa i delar av södra Finland. Detta ledde till att höns inte kunde flyttas i de berörda riskområdena.

Gårdsförsäljning ett extra ben
Björn Hagas anläggning och packeri sysselsätter förutom ägaren själv och hans inhoppande föräldrar två utomstående anställda personer.
- Våra leveranser riktas till ett av de största finländska packerierna.
- Vi har också en liten gårdsförsäljning - Äggboden - där kunderna kan komma in, handla ägg och betala genom att lägga pengar i ett skrin. Det är självbetjäning som gäller. Att kunder skulle vara oärliga är ett mycket sällsynt fenomen.
- Gårdsförsäljningen är ett extra ben att stå på även om de sålda äggmängderna endast utgör en bråkdel av den totala produktionen. Det är ett slag av service som uppskattas här på landsbygden. Folk gillar att kunna inhandla färska ägg direkt av producenten, säger Haga.
Björn Hagas pappa Kjell Haga startade hönsuppfödning i mitten av 1970-talet och ofta deltar han fortfarande i det dagliga arbetet.
- Jag startade med 3.000 höns. Det ansågs vara väldigt mycket på den tiden, säger Kjell när han tittar in till anläggningens kafferum.
Småskalighet har med tiden ersätts av storskalighet inom alla jordbruksgrenar. För närvarande finns det ett tiotal kvarvarande aktiva äggproducenter i Närpestrakten.

Odlar eget foder
Innan Björn Haga blev hönsfarmare på heltid var han aktiv som grävmaskins- och traktorentreprenör i hemtrakten. Samtidigt har han alltid varit involverad i föräldrarnas verksamhet.
- Parallellt med mitt företagande har jag varit månskensjordbrukare hela tiden. Jag odlar korn, havre och vete. All spannmål används som foder inom den egna hönsproduktionen.
- Nu väntar jag på att få sätta igång med tröskningen. Det ser ut att bli en toppenskörd i år trots alla förseningar och ovanligt kallt väder i våras, säger Björn Haga optimistiskt.

TEXT & FOTO
Joakim Snickars
joakim.snickars@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Europeiska äggskandalen dålig reklam för branschen

Den europeiska fipronilskandalen är ett bakslag för äggbranschen. Samtidigt kan krisen bidra till att skapa ett mervärde för rena och salmonellafria ägg från Finland, säger vd Johnny Grandell.
Miljontals kasserade ägg och nedlagda fjäderfäfarmer i Holland. Det är några konsekvenser av den utbredda europeiska äggskandal som blossat upp under sensommaren.
- Krisen är inte över riktigt ännu. Nyligen har man upptäckt spår av fipronil i polska ägg. Det handlar i samtliga fall inte om några hälsovådliga mängder och någon anledning till panik finns det inte. Men det är ändå fråga om ett förbjudet ämne, säger Johnny Grandell, vd på Närpes äggpackeri.
- Finland är inte drabbat av den här skandalen. Men livsmedelssäkerhetsverket Evira har nyligen meddelat att inhemska ägg snart ska kontrolleras i något skede för att konsumenterna inte ska behöva oroliga, säger Grandell.
Johnny Grandell säger att den europeiska äggskandalen innebär dålig reklam för hela äggbranschen.
- Samtidigt är det positivt att krisen kan bidra till att skapa ett mervärde för rena och salmonellafria finländska ägg, framhåller han.

Stigande producentpriser ljuspunkt i september
Den ekonomiska situationen för inhemska äggproducenter har allmänt taget varit motig på sistone.
- Vad gäller ekologisk och frigående produktion har det varit lite ljusare. Men på buräggssidan har läget varit katastrofalt dåligt.
- Buräggspriserna har legat på 75-80 cent per kilo. I september väntas producentpriserna stiga. Kilopriset borde helst gå upp till cirka en euro, säger Johnny Grandell.
Nationellt har äggproduktionen minskat under det innevarande året. För Närpes äggpackeris del har det dock inte rört sig om några drastiska och dramatiska förändringar.
- Någon av våra producenter har valt att hålla produktionspaus. Men i det stora hela har vi kunnat upprätthålla en god balans mellan försäljning och erhållna leveranser, säger Grandell.
Närpes äggpackeris nätverk utsträcker sig vid sidan av kärnområdet Närpestrakten till producenter i andra delar av svenska Österbotten och några finska inlandskommuner.
Nya och yngre äggproducenter växer inte på träd. De kvarvarande enheterna tenderar dessutom - liksom fallet är inom jordbruket överlag idag - att bli allt större till formatet, säger Johnny Grandell.

Joakim Snickars
joakim.snickars@gmail.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Silverskärs skarvar lever farligt

På fastlandet borde man ta modell av Åland för att begränsa den invasiva fågelarten mellanskarv, som äter upp mycket fisk och tar död på växtligheten på holmar där de vistas i stora flockar. Det tycker riksdagsledamöterna Thomas Blomqvist och Mats Nylund.
Skarvar
Många skarvar har fått sätta livet till i Silverskärsarkipelagen, men någon risk för utrotning av skarvstammen på Åland är det sannerligen inte.


I veckan fick de på nära håll bekanta sig med skarvfrågan när svenska riksdagsgruppen besökte den exklusiva konferensanläggningen Silverskär i Saltviks skärgård på norra Åland.
Besökarna kunde med egna ögon se mycket skarv, trots att det på Silverskär och holmarna runt omkring bedrivs skyddsjakt som godkänts av Ålands landskapsregering.
Första kvällen på Silverskär fick politikerna och medföljande tjänstemän också smaka på skarvkött som tillretts på tre olika sätt.
Thomas Blomqvist, som också är avgående ordförande för SLC Nyland, konstaterar att skarvens utbredning blivit ett bekymmer också i den nyländska skärgården.
- Det handlar ju ingalunda om att försöka utrota skarven, men på något sätt borde stammen begränsas, påpekar han.
På fastlandet har man enligt riksdagskollegan och SLC:s förste viceordförande Mats Nylund kommit längst i Österbotten när det gäller att hitta åtgärder för att bromsa skarvens tillväxt. Där har man tillsatt en arbetsgrupp som ska göra upp ett åtgärdsprogram för skarven. Enligt direktiven ska detta uttryckligen ske i nära samarbete med fiskare, sommarstugeägare och annan lokalbefolkning.

Skarvproblematik för utrotningshotad sikart
Åtgärdsprogrammet har dock enligt Nylund hamnat i motvind. Representanter för föreningen Natur och miljö samt fågelskyddsorganisationer har nämligen krävt att det förslag som läggs fram måste vara enhälligt.
- Det betyder ju att den som vill minst kommer att diktera utgången. Vanligen försöker man i en kommitté komma fram till ett enhälligt betänkande. Om det inte lyckas röstar man och då blir majoritetens åsikt gällande och de andra kan reservera sig. Här riskerar det att bli precis tvärtom, säger Nylund.
Det kan alltså bli så att en liten minoritet kan stoppa eller åtminstone urvattna alla förslag för att minska skarvens skadeverkningar. Natur- och fågelvännerna har redan lämnat den underarbetsgrupp som ska skriva ett utkast för åtgärdsprogrammet.
Mats Nylund påpekar att skarven, som äter i stort sett all slags fisk, bland annat innebär en verklig riskfaktor för den utrotningshotade Malaxsiken.
- Ända sedan 1980-talet har man försökt rädda Malaxsiken genom att kläcka rom och plantera ut yngel. Nu får skarvarna äta upp siken. Helt obegripligt!

Skarvkött som mat gör jakten legitim
Idérika anläggningschefen och naturvännen Johan Mörn, som får gäster att stortrivas på Silverskär, hörde till de allra första pådrivarna för åländsk skyddsjakt på skarv. Sedan jakten infördes finns det enligt honom inte längre så stor irritation bland ortsbefolkningen, trots att fågeln fortfarande förekommer i stora flockar.
Men Mörn betonar att man för att ge skyddsjakten legitimitet också bör se skarven som en resurs och använda köttet som människoföda, vilket också förutsätts i den åländska jaktlagen.
- Inget märkligt med det. I norra Norge dit någon art av skarv brett ut sig efter att från Kina ha planterats in i Belgien och Holland har man redan länge ätit skarvköttbullar och annat skarvkött med god aptit, säger Johan, som utan minsta tvekan betecknar skarven som en invasiv art, som inte naturligt hör hemma i finländska vatten.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Helsingfors får ny lantbruksmässa nästa år

Den nya lantbruksmässan MaatalousKonemessut ordnas i Helsingfors Mässcentrum 15-17.11 2018. Mässan kommer efter det att turas om med Agritechnica i Tyskland och ordnas vartannat år.
De finska mässorna har länge varit i ett brytningsskede. Maskintillverkarna vill ha mera utrymme, och besökarna väljer att inte stanna flera dagar, eftersom det är svårt att få tag i hotellrum. Situationen var helt enkelt inte hållbar, berättade konceptutvecklare Leo Potkonen från Mässcentrum under ett presstillfälle i måndags.
Blicken riktades därför mot huvudstaden.
- Logistiken måste fungera, och de stora maskintillverkarna är förstås intresserade av en bredare internationell publik, sade Potkonen. Helsingfors var också i frågan om transportavstånd och logi det mest tilltalande alternativet.
På köpet hoppas arrangörerna få mera synlighet för jordbruket och nya möjligheter att påverka. Stora medier förväntas också vara mera intresserade av ett evenemang av den skala som planeras i Mässcentrum, och likaså de internationella gäster som utställarna vill nå.

Växer enligt behov
I Mässcentrum finns kapacitet för 58.000 kvadratmeter hallutrymme. Dessutom finns utomhusområden där arbetsdemonstrationer kan ordnas. Förutom maskiner ska mässan presentera andra insatser som foder, gödsel, frön, växtskyddsmedel, bygge och tillbehör.
- Vi har alla förutsättningar att utmana andra nordiska mässor i frågan om internationell publik och storlek, sade Potkonen. Eventuellt kunde mässan ordnas samtidigt med andra temamässor för allmänheten, som till exempel finsk mat, för att tilltala en ännu bredare publik.
Målet är enligt Potkonen att få med 80 procent av den finska maskinhandelns volym i Mässcentrum. För närvarande har avtal gjorts upp med AGCO Finland, Agritek, Hankkija, Lantmännen Agro, NHK Center och Turun Konekeskus.
Något samarbete har ännu inte uppnåtts med ProAgria som varit huvudarrangör på Koneagria i Tammerfors och Jyväskylä, men förhandlingarna fortsätter. Förhandlingar ska också ingås med producentorganisationerna och skogsbranschen.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

ProAgria håller fast vid sina utställningar

KoneAgria i Jyväskylä kommer att fortsätta planeras normalt också för 2018, meddelar ProAgria och FKS-tapahtumat. Huvudfokus kommer även i fortsättningen att ligga på boskap och vall. Reservationerna för KoneAgria 2019 har också redan gjorts.
KoneAgria som i år hålls i Tammerfors 12-14.10 har huvudtemat spannmålsproduktion och ProAgria betonar att alla centrala aktörer inom maskinbranschen deltar i utställningen. Enligt ProAgria är fördelen med två platser att specifika behov för varje produktionslinje enklare kan beaktas.
I kundundersökningar har många uppskattat KoneAgrias centrala läge och den enkla åtkomsten. Dessutom uppfattas den oberoende, lantbrukarstyrda arrangören som ett mervärde.
Farmari-utställningen som också arrangeras av FKS-tapahtumat ordnas i juni 2019 i St Michel, och nästa år ordnas Österbottens fältdag 26.7.
- Våra tre huvudutställningar erbjuder jordbrukarna en fungerande och stark helhet, säger ProAgrias VD Juha Nuutila. Vi fortsätter med dem som planerat.
Angående kommande evenemang följer ProAgria med situationen och marknadsutvecklingen.
- Vi för aktivt diskussioner med andra aktörer inom evenemangsbranchen, säger Nuutila.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Amazon pressar priset på ekomat i USA

I slutet av augusti slutförde logistikjätten Amazon sitt förvärv av den amerikanska ekokedjan Whole Foods Market i USA. Omedelbart efter transaktionen sjönk priserna på ett flertal matprodukter.
Ekologiska produkter är inte bara till för välbärgade. Alla måste ha råd att handla ekologiskt. De låga priserna kommer inte att påverka produkternas höga standard och kvalitet, lovar Amazon i ett pressmeddelande.
Billigare blir exempelvis bananer, lax och ägg. I början av veckan hade prislapparna redan bytts ut i flera filialer. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg sänktes priset på vissa produkter med upp till 46 procent.
TV-kanalen CNBC gjorde en runda i en filial på Manhattan och fyndade en lång rad nedsatta produkter. Priset på äpplen hade sänkts med mellan 33 och 43 procent, beroende på sort. Nötkött och broiler var nästan en tredjedel billigare än tidigare.
Amazons prisoffensiv riktar sig mot konkurrenterna Wal-Mart, Kroger och Costco och den tyska Aldi-kedjan, som också saluför ekoprodukter. Enligt Amazon har höga priser hittills förhindrat en utvidgning av kundkretsen på området för ekologisk mat.

Chans eller risk för leverantörerna?
Whole Foods är Amazons första satsning på fasta butiker. På producenthåll dryftar man nu risker och fördelar för leverantörerna. NGO-gruppen Food and Water Watch Research ställer sig kritiska.
FWW befarar att det kan bli svårare för mindre producenter av ekologisk mat att stanna kvar på marknaden. Organisationen anser att den federala handelskommissionen inte har varit tillräckligt kritisk då den beviljade Amazon tillståndet att köpa Whole Foods.
Hos producentorganisationen American Farm Bureau Federation följer man med en viss nyfikenhet hur det hela utvecklar sig. Amazon-butikerna kan också ge nya chanser för lokala producenter att få ut sina produkter, anser chefsekonom Bob Young.
Den amerikanska mat- och jordbruksskribenten Stewart Truelsen är mer pessimistisk. I en tidningskolumn påminner Truelsen om risken att Amazon kan börja diktera villkoren för sina leverantörer som måste producera mer till lägre priser.
Amazon betalade 11,6 miljarder euro för Whole Foods, som har specialiserat sig på ekologiska livsmedel. Kedjan har 461 filialer i USA, Kanada och Storbritannien. Under fjolåret omsatte Whole Foods 13,6 miljarder euro.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Euromaster

Förkalkyler på nätet