Landsbygdens Folk

Bläddra online

– Så du sprutar fårtalg på tallplantorna för att inte älgarna skall äta dem, men det hjälper väl inte på granen?<br />
- Jo, det hjälper mot andra skadegörare!

Hitta rätt i märkesdjungeln!

Ursprungsmärkning används för att understryka var eller hur en produkt eller tjänst är producerad.
Gott från Finland-märket och Hjärtbladsflaggan känns igen av de flesta konsumenter, men vad säger märkena egentligen om graden av inhemska råvaror eller inhemskt arbete?
Här är reglerna för de vanligaste märkena i korthet.

Läs mera

Ledaren 15.12.2017 
Smått till landsbygden och
en spark till Svenskfinland

Finansutskottet har kommit med sitt betänkande om regeringens proposition till statsbudget för nästa år. Betänkandet innehåller de traditonella julklappspengarna, varav en liten del också kommit landsbygden till del. Bland annat rådgivningen, 4H, minskog.fi och ägoregleringar får tilläggspengar. Det är alltid något. Pengarna till exempelvis rådgivningen hålls åtminstone i princip på årets nivå.
När det gäller just de här anslagen finns det inte heller så mycket för oppositionen att ordna om, det handlar i stort sett om samma anslag som först ministerierna och sedan olika regeringar genom åren har försökt minska, varefter riksdagen har skjutit tillbaka pengar. Den bilden hade knappast varit så värst annorlunda med en annan regering, tyvärr.
Riksdagens finansutskott har faktiskt gett regeringen tillrättavisningar tidigare om bland annat anslaget till rådgivningen. Så skedde också nu. I sitt betänkande förutsätter finansutskottet bland annat att regeringen beaktar riksdagens vilja och sörjer för en tillräcklig finansiering av momentet inför nästa år.
Det är emellertid som riksdagsledamoten Mats Nylund, sfp, säger i veckans LF: Det är inte första gången utskottet sagt ifrån. Det är en ovana i beredningen att skära i anslag när man nästan på förhand vet att de korrigeras i riksdagen.
Att ägoregleringarna fick tilläggspengar är i vilket fall som helst också en positiv sak. Utskottet konstaterar helt riktigt att Finlands splittrade fastighetsstruktur försvagar lönsamheten inom landsbygdsnäringarna. Det är en fråga som också EU-kommissionens tjänstemän tidvis anmärkt på och som vi borde göra något åt. Större och rationellare odlingsytor skulle behövas.
Det är i alla fall medel i en helt annan storleksklass som ska till för att åstadkomma en avgörande strukturell förbättring. Trenden är också genomgående, nämligen att nivåerna på stödet till landsbygdsnäringarna så småningom minskar, ibland med större, ibland med mindre summor.
Vi kan i alla fall inte räkna med att vi på ett avgörande sätt ska få upp lönsamheten med stödpengar nu eller i framtiden. Sådana lösningar tillhör gångna tider, detta troligtvis också oberoende av regeringarnas politiska sammansättning.
När det här är sagt så måste också vi på denna tidning som ett finlandssvenskt språkrör få uttrycka vår förvåning, indignation och avsky över att riksdagens finansutskott ens kommer på tanken att lämna Finlands svenska folkting utan julklappspengar, samtidigt som finskhetsförbundet Suomalaisuuden Liitto nu får ett bidrag för sin verksamhet på 40.000 euro.
Man kan bara hålla med ordföranden för Svenska folkpartiet Anna-Maja Henriksson när hon säger att det är så absurt att man inte kan tro det är sant.
Ett bidrag för Folktingens verksamhet på 100.000 euro hade naturligtvis varit på sin plats. Det handlar om en allmänpolitisk och dessutom lagstadgad organisation och en viktig länk i Svenskfinland. Folktinget har skyldigheter enligt Finlands lag.
Det heter bland annat i lagen att folktinget har till uppgift att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter samt att arbeta för att utveckla dess kulturella och samhälleliga förhållanden och för att främja svenska språkets ställning i Finland. Folktinget ska även bevaka att de språkliga rättigheterna tillgodoses vid handläggningen av ärenden i domstolar och andra myndigheter.
”För att fullfölja sitt uppdrag gör Folktinget framställningar, ger utlåtanden samt bedriver information och upplysning”, står det i lagen. Också folktingets 75 ledamöter väljs enligt lag, däribland åländska ledamöter.
Inte handlar det väl bara om att regeringen som ju innehar riksdagens majoritet vill göra det svårare för Folktinget att sköta just den uppgiften i anslutning till vård- och landskapsreformen?
- I takt med att regeringen driver igenom olika förvaltningsreformer som är utmanande för servicen på svenska i Finland har Folktinget haft fullt upp med att försöka påvisa konsekvenserna, påpekar exempelvis Anna-Maja Henriksson.
Hon säger i ett pressmeddelande att hon inte begriper hur majoriteten i riksdagens finansutskott kan jämföra Folktinget med finskhetsförbundet ”vars huvuduppgift i dag är att värna om finska flaggan”. Det är naturligtvis ett helt legitimt mål.
Tyvärr har vi dåliga erfarenheter av förbundet, låt vara att de tidigare målsättningarna om ett enspråkigt finskt Finland inte längre är uttalade på samma sätt som förr.
Förbundet, vars ordförande är den blåa Europa- kultur- och idrottsministern Sampo Terho, arbetar i alla fall för att svenskundervisningen ska vara frivillig och att landets historiska minoriteters rättigheter till kultur och tjänster på eget språk ska tryggas ”regionalt och på arbetsplatserna enligt de faktiska behoven”.
En helt uttalad och klar degradering av svenskans och finlandssvenskarnas ställning alltså.
Principiellt visar avgörandet att det i grund och botten inte är någon skillnad mellan Blå framtid och sannfinländarna. Hoppet är att vi blir av med båda de här gruppernas inflytande efter följande riksdagsval.
 
Micke Godtfredsen 

Ledarsida | Utskriftsvänlig version »»

Finland vann på ny lulucf-kompromiss

Finland har fått gehör inom EU för skogens kolsänkor. I torsdagens trepartsförhandlingar enades kommissionen, rådet och EU-parlamentet om en kompromiss som klart förbättrar läget ur Finländsk synpunkt.
Rådets beslut i oktober blev en kalldusch för Finland, med ett resultat som inte motsvarade de finländska särbehoven. I torsdagens överenskommelse fick Finland igenom viktiga förändringar.
I förhandlingarna har man lyckats kombinera rådets och parlamentets positioner till en modell med avverkningssiffror som är framåtblickande i stället för de ofördelaktiga siffrorna i det tidigare förslaget.
- Vi skulle bara ha fått avverka lika mycket skog som under de sämsta krisåren då skogsindustrin gick på lågvarv, säger EU-parlamentarikern Nils Torvalds, som har varit med om att förhandla fram kompromissen.
– Det var en tid då det gick betydligt bättre för svensk skogsindustri. Det hade verkligen gått åt skogen för oss om dehär referenssiffrorna inte hade justerats uppåt. Vi hade varit i en betydligt sämre situation än Sverige, säger Torvalds.
Trilogen slutade positivt ur finländsk synpunkt. Bakom resultatet ligger ett långt och tidvis nästan bittert arbete. Resultatet acceptabelt både ur miljösynvinkel och för skogsindustrins framtid, twittrade Torvalds efter mötet.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Julklappspengar till rådgivningen

Det blir ett tillägg, en så kallad julklapp, på närmare 1,8 miljoner euro till rådgivningen i nästa års budget jämfört med regeringens budgetproposition. Det här kom riksdagens finansutskott överens om nyligen i sitt betänkande. Riksdagen följer i praktiken finansutskottets betänkande.
Regeringen ville sänka anslaget till rådgivningen med 1,9 miljoner euro, men nu blir minskningen alltså något lindrigare. Samtidigt konstaterar finansutskottet att riksdagen har höjt det här anslaget så gott som varje år i över tio års tid.
- Utskottet finner det nödvändigt att regeringen beaktar riksdagens vilja och sörjer för en tillräcklig finansiering av momentet i budgetpropositionen för 2019, heter det i motiveringarna.
- Det är nog inte första gången som finansutskottet sagt till om det här heller, säger utskottsmedlemmen Mats Nylund, sfp. Det ska ändå bli litet intressant att se vilken summa ministerierna bjuder på under sensommaren i budgetförslaget för 2019.
Jord- och skogsbruksministeriet föreslog i somras ett anslag på 4,466 miljoner euro, medan finansministeriets förslag var 3,466 miljoner. Årets anslag är 5,366 miljoner.

Viktigt för att hjälpa gårdarna
Utskottet framhåller att statsbidraget är viktigt för att hjälpa upp den svåra ekonomiska situationen för gårdarna och det är därför inte ändamålsenligt att hålla fast vid beskärningen.
Med tillägget anser finansutskottet vidare att det går att lindra osäkerheten hos rådgivarpersonalen om finansieringens tillräcklighet och om rådgivarna kan fortsätta sina arbetsförhållanden.
- Med hjälp av en bredbasig och neutral rådgivning kan man erbjuda gårdarna individuella lösningar för att utveckla företagandet och förbättra företagens lönsamhet, säger utskottet i sina motiveringar. Av rådgivningsorganisationerna får man konkret hjälp bland annat med utveckling av arbetssätt, kunnande, investeringar och hantering av skuldsättning. En utomstående person kan också vara ett avgörande stöd och en tilläggsresurs för att gårdens verksamhet styrs in i en rätt riktning.
Med små bidrag i statshjälp anser utskottet att man får en mångfaldig positiv effekt på gårdarnas lönsamhet och därigenom kommer de använda statsmedlen tillbaka till staten som ökade skatteinkomster.
Utskottet höjer momentet med sammanlagt 1,9 miljoner euro, varav 48.000 euro beviljas Suomen hevostietokeskus och 100.000 Pro Luomu. Således får momentet sammanlagt 5,366 miljoer euro vilket motsvarar nivån i årets budget.
I beslutet heter det i alla fall att anslaget beviljas för rådgivning som ska förbättra gårdarnas lönsamhet. Det kan möjligtvis innebära en begränsad användning av anslaget.
- Så som jag ser det går allt det vi gör ut på att förbättra gårdarnas lönsamhet, så omedelbart har jag svårt att se på vilket sätt användningen begränsas, men det är sådant vi måste reda ut, säger verkställande direktören för Svenska lantbrukssällskapens förbund Kim Nordling.
- Det var ett fall för några år sedan där en viss summa pengar bara fick användas för helt specifika ändamål, men om jag minns rätt var formuleringen striktare då.

Nu samma anslag till 4H
Ungdomsarbetet inom 4H fick 600.000 euro till i julklappspengar. Det betyder att anslaget nu är på samma nivå nästa år som i år, 3,905 miljoner euro. Också här påpekar utskottet att riksdagen har hittat tilläggspengar årligen de senaste tio åren och ger regeringen en släng av sleven för det.
Utskottet framhåller att ungdomsarbetet stöder en fostran till arbetslivet och till företagsamhet, samtidigt som det förebygger utslagning. Utskottet anser det viktigt att ungdomsarbetet inom 4H tryggas.
- Att utskottet reagerat konsekvent för att bibehålla anslaget på nuvarande nivå ser jag som något mycket positivt, säger Mats Nylund, som är ordförande för Finlands svenska 4H.

MinSkog.fi och ägoregleringar
Därutöver har finansutskottet även kommit överens om ett tilläggsanslag på en halv miljon euro till Finlands skogscentral för att främja en snabbare behandling av ansökningar om skogsförbättringspengar.
Utskottet konstaterar att anslaget till skogscentralen har minskat med 1,8 miljoner euro jämfört med fjolåret, varav 400.000 euro är ett tillägg som riksdagen beslutat om i årets budget för att försnabba ansökningsprocessen samt utveckla ett elektroniskt behandlingssystem för ansökningarna.
Utskottet anser det är positivt att behandlingssystemet MinSkog.fi har kommit i användning. Systemet måste dock utvecklas ytterligare för att kunna göra behandlingen snabbare och effektivare. Därför beslöt utskottet om en halv miljon.
Ytterligare beslöt finansutskottet om 200.000 euro för att främja ägoregleringar av åkrar och skog. Utskottet konstaterar att Finlands splittrade fastighetsstruktur försvagar lönsamheten inom landsbygdsnäringarna. Genom ägoregleringar ökar man emellertid storleken på skiftena och förkortar transporterna.
Sedan 2012 har den årliga arealen som regleras dock minskat från 10.000 till 6.000 hektar på grund av minskade anslag. Huvudvikten har lagts vid de projekt som inletts före 2015. De 4 miljoner som föreslås i regeringspropositionen räcker således inte till för nya regleringar 2018.
Ännu kan nämnas att Finlands yrkesfiskarförbund fick sina årliga julklappspengar på 50.000 euro. Ministerierna tar varje år bort den här summan från budgeten, som riksdagen sedan lägger tillbaka.
Utskottet har anmärkt på flera andra anslag, bland annat bidraget till enskilda vägar och ersättning av skador förorsakade av rovdjur, men det har tydligen inte varit möjligt att leta fram tilläggspengar.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

ÖSP-verksamhetsledaren har begärt avsked

Jan-Ove Nyman, som är tjänstledig från arbetet som ÖSP:s verksamhetsledare, har begärt avsked. Han beviljas avsked av fullmäktige som håller ett extrainsatt möte efter förbundsmötet på måndag.
I mars beviljades Jan-Ove Nyman ett år tjänstledighet från sin tjänst som verksamhetsledare för ÖSP. Men i början av den här veckan begärde han avsked av styrelsen. Orsaken till det extra mötet är att det är fullmäktige som befriar och anställer verksamhetsledaren.
- På mötet får fullmäktige också diskutera hur vi ska gå vidare med anställandet av en ny verksamhetsledare. Det ärendet är inte förberett och nu får vi en principdiskussion om hur fullmäktige vill att styrelsen ska bereda frågan om en verksamhetsledaren, säger Tomas Långgård, styrelseordförande för ÖSP.
Madelene Lindqvist har varit tillförordnad verksamhetsledare sedan Nyman blev tjänstledig den 1 mars. Hon fortsätter vikariatet fram till ÖSP:s fullmäktiges vårmöte nästa år. Enligt Nyman finns ingen dramatik bakom beslutet att begära om avsked.
- Jobbet som verksamhetsledare för ÖSP var det bästa jag haft och var intressant och utmanande. Jag ansökte om tjänstledigt för att kunna koncentrera mig på mina egna affärsidéer, främst gällande fordonsgas. Jag vill inte lämna det på hälft utan vill slutföra det och det betyder att jag inte kan återgå till jobbet vid ÖSP, säger han.

Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Fosfat tillåts i kebabkött

EU-parlamentet stoppade på onsdagen i plenum planerna på ett förbud mot fosforsyra samt di-, tri- och polyfosfater i kebabkött. Resolutionen från parlamentets folkhälsoutskott om ett förbud förlorade knappt i omröstningen.
Fosfater används bland annat för att bryta ner köttproteiner och stabilisera massan för att säkra kebabköttets struktur. Beslutet innebär att nedfryst kebabkött också i fortsättningen får behandlas med fosfater.
Folkhälsoutskottets resolution syftade till ett veto mot EU-kommissionens förslag att tillåta fosfater också i fortsättningen. För resolutionen röstade 373 parlamentariker. 376 ja-röster hade behövts för ett godkännande.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU:s jordbruksministrar dryftade nya CAP-förslaget

Direktstöden måste också i fortsättningen garantera EU-jordbrukarnas utkomst. Det underströk jordbruksministrarna som på måndagen debatterade kommissionens förslag till reform av jordbrukspolitiken efter 2020.
EU-kommissionens preliminära dokument fick ett rätt positivt mottagande av ministrarna, som var nöjda över att förslaget såsom tidigare bygger på två pelare. Betänkligheter hade ministrarna om finansieringen och risken för en smygande åternationalisering av CAP.
Rådets ordförande, Estlands jordbruksminister Tarmo Tann, varnade på sina egna och kollegernas vägnar för en nationell medfinansiering av direktstöden. Detta skulle splittra medlemsländerna och snedvrida konkurrensen mellan jordbrukarna.
Flera andra ministrar uttryckte också kritik mot kommissionens förslag att bredda medlemsländernas individuella spelrum. Risken för störningar på den inre marknaden kan öka om nationella miljöprogram börjar spela mot varandra.

Katainen bestrider åternationalisering
Agrarkommissionär Phil Hogan företräddes på ministermötet av kommissionens viceordförande Jyrki Katainen, som energiskt tillbakavisade ministrarnas farhågor om en förestående åternationalisering med risk för konkurrensstörningar.
Enligt Katainen eftersträvar kommissionen enbart ett större spelrum för medlemsländerna. Lokala myndigheter har betydligt större möjligheter att reagera på individuella behov än kommissionen i Bryssel, lyder motiveringen.
Kommissionen ska ställa upp de gemensamma målen och koncentrera sig på de stora linjerna. En jordbrukspolitik som bygger på åternationalisering skulle splittra den gemensamma marknaden. Det vill vi med säkerhet inte, betonade Katainen.
Kommissionen kommer också i fortsättningen att godkänna de bindande miljömålen. Det ska garantera att alla medlemsländer följer samma krav utan risk för utbrytningar.
Förslaget till ett tak på direktstöden för stora gårdar möttes med misstro av Tysklands jordbruksminister Christan Schmidt. Han fick stöd av kollegan Carola Schouten från Nederländerna och den rumänska delegationen.
Rumänien befarade att ett stödtak bidrar till att splittra de nuvarande strukturerna så att den önskade effekten uteblir. Den italienska delegationen uttryckte en positivare bedömning av modellen med begränsat stöd till stora anläggningar.

Finansieringen måste tryggas
Österrike, Irland, Finland, Grekland och Slovakien betonade vikten av en tillräcklig finansiering för EU:s framtida jordbrukspolitik. Frankrike, Italien, Irland, Ungern och Litauen varnade för en nationell medfinansiering av element i den första pelaren.
Polen berömde kommissionens avsikter att förenkla jordbrukspolitiken men varnade samtidigt för risken att stödbeloppen stramas åt. Danmark och Sverige var till övervägande del rätt nöjda med kommissionens förslag.
Den slovakiska delegationen uppmanade kommissionen att snabba på med bekämpningen av orättvisa affärsmetoder. Gemensamma EU-regler är nödvändiga och saken brådskar, underströk jordbruksminister Gabriela Matecna.
Slovakiens skriftliga förslag stöddes på mötet av femton medlemsländer. EU-kommissionen bereder för närvarande sitt nya förslag, som enligt planerna ska läggas fram i april nästa år.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Japan sänker tullar för ost och kött från EU

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Japan har slutförts. För jordbruket innebär det så kallade JEFTA-avtalet nya exportchanser för jordbruksprodukter som ost, kött och viner till Japan.
EU och Japan delar en gemensam vision för en öppen världsekonomi. Avtalet är en signal till andra länder om vikten av en fri och rättvis handel, säger EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström med adress Donald Trump.
JEFTA är EU:s hittills största bilaterala handelsavtal, som kommer att undertecknas nästa år. Enligt Malmström är JEFTA den mest genomgripande överenskommelsen om handel som EU har slutit om jordbruksprodukter.
Agrarkommissionär Phil Hogan betonar för sin del att avtalet sätter nya standarder för den internationella handeln och formar reglerna. Avtalet med Japan erbjuder enorma tillväxtmöjligheter för EU:s exportörer av jordbruksprodukter.

127 miljoner konsumenter
I Japan finns 127 miljoner konsumenter. Den europeiska jordbrukssektorn kan se fram emot klara och tydliga lättnader i handeln med Japan. Enligt det nya avtalet ska tullarna på kött, ostar och viner avskaffas helt eller delvis.
Obearbetat och bearbetat griskött från EU beviljas fritt tillträde till den japanska marknaden. Hittills har tullen varit 8,5 procent för EU-produkter. För färskt kött blir handeln nästan tullfri.
För nötkött från EU ska den japanska tullen reduceras progressivt under de följande femton åren. Det innebär att dagens tullsats på 38,5 procent kan sänkas till 9 procent. Därutöver får EU en årlig kvot på 50.500 ton tullfritt nötkött till Japan.
Därutöver föreskriver avtalet att dagens nästan 30-procentiga tull på ostar som parmesan, gouda och cheddar gradvis ska sänkas till noll under de närmaste 15 åren.

Geografiskt produktskydd
JEFTA garanterar också ett produktskydd i Japan för mer än 200 europeiska jordbruksprodukter med geografiska beteckningar. På motsvarande sätt ska skyddet för ett urval japanska produkter tryggas i EU.
Avtalet öppnar också tjänstemarknaderna för bland annat finansiella tjänster, e-handel, telekommunikation och transport. EU-företagen får garanterad tillgång till Japans stora upphandlingsmarknader i 48 stora städer.
Föreskrifterna omfattar också specifika känsliga frågor i EU, t.ex. fordonssektorn, med övergångsperioder innan marknaderna öppnas. Dessutom fastställs standarder för arbetsrätt, säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd.
En öppen fråga är investeringsskyddet och tvistlösningen, där parternas åsikter ännu går isär. På den punkten fortsätter förhandlingarna ännu men frågan har kopplats loss från själva handelsavtalet, som kan träda i kraft utan begränsningar.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Skärpta EU-protester mot Mercosursamtalen

Med stor skepsis följer EU-jordbruket förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och sydamerikanska Mercosur. De fyra Mercosurländerna kräver omfattande eftergifter från EU inom livsmedelsexporten.
Debatten om det förestående Mercosuravtalet har gått på högvarv denna vecka, då alla blickar riktades mot WTO-toppmötet i Buenos Aires. Avtalet ska underlätta importen av livsmedel till Europa och exporten av europeiska bilar till Sydamerika.
Förhandlingarna kulminerade med världshandelsorganisationen WTO:s ministermöte i Argentinas huvudstad Buenos Aires. Där samlades i början av veckan representanter för EU-kommissionen men också industri- och agrarlobbare från EU.
Föremål för kritik är inte minst EU-kommissionens anbud om en årlig importkvot av 70.000 ton nötkött från Sydamerika - ett fullkomligt oacceptabelt förslag, sade Copa-chefen Joachim Rukwied inför toppmötet.
Samtidigt har uppgifter cirkulerat i Bryssel att Mercosurländerna är missnöjda med EU:s anbud. Sydamerikanerna vill exportera minst 100.000 ton nötkött till EU. Därutöver borde EU köpa biobränslen som enligt uppgift inte ens motsvarar EU-standarden för uthållighet.
Saken blev inte bättre av uppgifter om att EU förutsätts gå Mercosur tillmötes med en importkvot på 100.000 ton socker. Enligt Copa-Cogeca får EU på inga villkor ge efter för den statligt stödda, brasilianska socker-etanol-regimen.
Den gröna agrarpolitikern i EU-parlamentet, tysken Martin Häusling, varnar för ett slut på den europeiska produktionen av nötkött om kommissionen ger efter för påtryckningarna från Mercosur och den europeiska bilindustrin.

Strategisk region för Europas bilindustri
Situationen på EU-marknaden spetsas till av den årliga importkvoten för kanadensiskt nötkött på 50.000 ton och de förestående förhandlingarna om handelsavtal med Nya Zeeland och Australien, som vill tvinga ännu mer nötkött på EU.
Handelsavtalet med Mercosur anses spela en viktig strategisk roll för EU. Enligt insider vill Bryssel märka reviret innan någon annan, exempelvis Kina, är framme och snor kontakterna med Sydamerika.
EU har dessutom ett starkt intresse att knäppa USA-regeringen och president Donald Trump på näsan. Samtidigt har Frankrikes president Emmanuel Macron varnat kommissionen för överdriven brådska i sammanhanget.
Ivrig pådrivare är EU:s bilindustri, som vill exportera tullfria bilar och bildelar till Sydamerika. Handelskommissionär Cecilia Malmström uttryckte i början av denna vecka förhoppningen att nå ett samförstånd med Mercosur före slutet av året eller senast i början av 2018.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Stödförhandlingarna roddes i hamn

Användningen av anslaget för nationella stödet för 2018 klargjordes under torsdagens stödförhandlingar. I och med avslutade förhandlingar har så gott som hela anslaget på 325,4 miljoner euro nu allokerats ut.
På plats från SLC var ordförande Holger Falck, viceordförande Mats Nylund samt verksamhetsledare Jonas Laxåback.
– Stödnivåerna hålls så gott som oförändrade på C-området nästa år jämfört med i år, säger Laxåback. Nivåerna för den enmagade sektorn på AB-området följer den nationella uppgörelsen för Södra Finland. Det innebär en beskärning på 6 euro per djurenhet.
– På C-området beskärs stödet med 3 euro för under 200 djurenheter jämfört med nuläget, och med 6 euro för över 200 djurenheter.
Lagringsstödet för frilandsgrönsaker hålls oförändrat på C-området.
– För växthusens del tillämpar vi samma princip stödområden emellan som tidigare år, säger Laxåback. Där ser vi en beskärning på 0,30 euro per kvadrat på AB-området för såväl kort som lång odlingsperiod, och på C-området en beskärning på 0,40 euro per kvadrat.
Förhandlingarna har förts i god anda med ministeriet.
– Utöver stödpaketet diskuterade vi behovet av exportfrämjande åtgärder, ett ämne vi kommer att återkomma till med ministeriet på nästa års sida.
LF återkommer med utförligare information om stödnivåerna.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Skummjölkspulver är ett akut problem i EU

Mjölkproduktionen i EU ökar igen. Mellan januari och september 2017 steg produktionen med 0,4 procent. Ett stort problem är lagren av skummjölkspulver. Kommissionen måste finna en lösning på problemet för att kunna agera trovärdigt i budgetförhandlingarna.
Agrarkommissionär Phil Hogan kritiserade utvecklingen i ett anförande på konferensen Foodwise i Dublin. Enligt Hogan kan produktionssiffrorna tolkas som raka motsatsen till marknadens signaler. Nu borde alla medlemsländer dra åt samma håll.
I endast sju medlemsländer har mjölkinvägningen avtagit detta år. Produktionen av skummjölkspulver har också minskat under perioden januari-september med 6,1 procent och smör med 3,5 procent men de stora lagren består.
Marknadspriset på skummjölkspulver är fortfarande lägre än interventionspriset (152 euro/100 kg). Fortfarande förvaras 363.000 ton skummjölkspulver i interventionslagren. Detta år har 30.650 ton skummjölkspulver sålts till interventionen.

Måste angripas från två håll
Enligt Hogan måste EU äntligen handla för att bli av med den tunga belastningen. Problemet måste angripas från två håll. Kommissionen måste söka en strategi för att bli av med det lagrade pulvret och förhindra att nya bestånd byggs upp.
Det är inte vettigt att köpa in mer skummjölkspulver till lagren om marknaden är mättad. Produkten ska avyttras på något sätt. Enligt Hogan kan EU inte bli en butik för produkter som saknar köpare på en kommersiell marknad.
Hogan understryker att kommissionen nu står inför de svåra förhandlingarna om budgeten, där jordbrukspolitiken kommer att pressas hårt från alla håll och kanter. Brexit slår ett stort hål i budgeten och andra politikområden konkurrerar häftigt om pengarna.
I denna situation kommer de nuvarande utgifterna, inklusive jordbrukets budget, att bli föremål för en intensiv granskning. Enligt Hogan är det mindre lyckat att försöka förhandla inom kommissionen med en halv miljon ton skummjölkspulver i lager.

Dålig stämning på globala marknaden
Den globala mjölkproduktionen ökade med 1,6 procent under perioden januari-september. 2017. På världsmarknaden har exporten totalt ökat med 6 procent. Den största efterfrågan finns fortfarande i Asien, trots en tilltagande inhemsk produktion i regionen.
Den växande mjölkproduktionen har genererat en negativ stämning på den globala marknaden, anser EU-kommissionen. Efterfrågan är förhållandevis hög men trenden motverkas av ett ännu starkare utbud.
Det är nu viktigt att finna lösningar som korrigerar den bristande jämvikten på marknaden. Lagren får inte börja öka på nytt, manar kommissionen i sin MMO-rapport.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Franska konsumenter bestämmer mjölkpriset

Sedan ett år kan franska konsumenter köpa kvalitetsmjölk till ett rättvist pris som bönderna kan leva på. Priset har fastställs att konsumenterna själva via en förfrågan på nätet. Nu introduceras en motsvarande kampanj i Belgien.
Kampanjen "Cést qui de patron" (Vem är chef?) introducerades hösten 2016 i den stora mjölkkrisens spår. Ett år senare har initiativet producerat 23 miljoner liter mjölk, som är tillgänglig hos stora supermarknadskedjor som Carrefour, Intermarché och Auchan.
Initiativet togs av Nicolas Chabanne, som är ordförande för en organisation som bekämpar matsvinn. Han upptäckte att marknaden var snedvriden. Konsumenterna efterlyste kvalitetsmjölk som bönderna inte hade råd att producera.
De franska mjölkbönderna hade drabbats hårt av krisen och måste välja mellan att producera med förlust eller ge upp. Till råga på allt pressades mjölkpriset till minimum av de stora handelskedjorna.

Nätförfrågan gav många svar
Chabanne ställde upp en nätsida där konsumenterna fick formulera sina förväntningar på kvalitetsmjölk. Samtidigt skulle konsumenterna också berätta hur mycket de är beredda att betala för sin mjölk.
Nästan 7.000 personer svarade på enkäten. Enligt Chabanne är det nästan otroligt att konsumenterna har köpt mjölk i långa tider utan att någon frågar vad de slutligen önskar sig och hur mycket mjölken får kosta.
På basen av svaren sammanställde Chabanne en önskelista. Konsumenterna ville att mjölken ska vara inhemsk och härstamma från kor som går på bete mellan 3-6 månader per år. De borde utfodras med GMO-fritt foder från den egna regionen.
Alla parametrar slogs på ett grundpris, så att mjölkbonden skulle få en ersättning som motsvarar merarbetet och alla extrakostnader. Slutligen fick bonden 39 cent per liter, betydligt mer än invägningspriset i de stora mejerierna.
En grupp mindre producenter i den östfranska regionen Bresse nappade på idén. I handeln sattes priset till 99 cent per liter, eller något högre än vanligt. Enligt Chabanne skapar systemet en förtroendefull relation mellan producenter och konsumenter.
Mjölken marknadsförs via ett eget andelslag. Den första handelskedjan som tog in konsumentmjölken "La Marque du Consummateur" var Carrefour, som lovade att betala det rättvisa priset till leverantörerna.
Flera andra stora kedjor har anslutit sig under det gångna året. Produkterna finns redan till salu i 9.000 partneraffärer. Sortimentet har också utvidgats med högvärdiga tomater och ost.

Fortsätter till Belgien
Andelslaget förtjänar fem procent av intäkterna. Enligt initiativet för rättvis handel har kampanjen räddat många mjölkproducenter från konkurs. Hösten 2016 upphörde i medeltal två franska bondgårdar per dag av ekonomiska skäl.
Enligt Nicolas Chabanne visar resultaten att konsumenterna är redo att betala ett högre pris för goda produkter som motsvarar deras förväntningar. Konsumenterna efterlyser en förändring, tillägger han.
Framgångarna har sporrat andelslaget att utvidga verksamheten till andra mejeriprodukter som kan saluföras till rättvisa priser. Smör och ägg ska tas med i sortimentet i början av nästa år.
Nu ska idén också exporteras till Belgien, där ett frågeformulär för konsumenterna nyligen lades ut på webben. Utfrågningen pågår fram till den 17 december, varefter resultaten ska utvärderas. Den första produkten blir mjölk, såsom i Frankrike.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Frankrike eftersträvar ett
nationellt glyfosatförbud

Några av de medlemsländer som motsatte sig ett fortsatt tillstånd för glyfosat i EU överväger nu nationella förbud. Frankrikes president Emmanuel Macron vill förbjuda glyfosat inom tre år. Socialdemokraterna i Tyskland och Österrike är inne på samma linje.
President Macron meddelade genast efter förra veckans EU-omröstning att Frankrike ska vara fritt från glyfosat inom tre år. Enligt presidenten ska regeringen vidta alla nödvändiga åtgärder för att verkställa beslutet.
Macrons löfte innehåller ett viktigt förbehåll. Det omstridda ogräsmedlet ska förbjudas möjligast snabbt, men det förutsätter att ett alternativ till glyfosat blir tillgängligt för bönderna inom de närmaste åren.
Den franska regeringen var på förhand långtifrån enig om det nationella förbundet. Miljöminister Nicolas Hulot har länge kämpat för ett förbud medan jordbruksminister Stéphane Travert stödde en glyfosatvänlig linje för sina bönder.
Senare gav Travert med sig inför presidentens krav. Han lovade efter den senaste omröstningen att regeringen ska söka ett praktiskt och effektivt alternativ till glyfosat för de franska jordbrukarna.

Bönderna kritiserar den nationella lösningen
Den franska producentorganisationen FNSEA kritiserade presidenten för den "nationalistiska" lösningen. Organisationens ordförande Christane Lambert anser att Macron alltför lättvindigt lät sig påverkas av sin glyfosatfientliga miljöminister.
FNSEA har utlovat demonstrationer mot beslutet och beklagar att de franska producenterna hamnar i en sämre ställning jämfört med jordbrukarna i Tyskland och övriga EU-länder.
Den ansvariga EU-kommissionären Vytenis Andriukaitis har yttrat sig både kritiskt och sarkastiskt över de egenmäktiga planerna på nationella glyfosatförbud i Frankrike och eventuella andra länder.
I en ironisk kommentar för den franska nyhtesbyrån AFP noterade Andriukaitis att omkring 700 glyfosatprodukter är tillåtna på den franska marknaden. Om de franska myndigheterna lyckas förbjuda dem alla, får de gärna göra det, sade hälsokommissionären.

Mordhot mot tysk agrarminister
I Tyskland förorsakade beslutet om ett förlängt glyfosattillstånd en politisk skandal. Anledningen var att jordbruksminister Christian Schmidt röstade för glyfosat i kommittén utan den socialdemokratiska miljöministern Barbara Hendricks samtycke.
Eftersom Tyskland var tungan på vågen, blev det i praktiken Schmidt som avgjorde omröstningen för hela EU. Schmidt fick efteråt en reprimand av förbundskansler Angela Merkel och måste utstå häftig kritik från glyfosatmotståndarna.
Den bångstyriga jordbruksministern utsattes för en flod av hatpost med mordhot i de sociala medierna och hans konto på Facebook måste stängas. Situationen underlättades inte av att de tyska regeringsförhandlingarna är inne i ett känsligt skede.
Angela Merkels konservativa CDU/CSU förhandlar med socialdemokraterna om möjligheten att bilda en koalitionsregering. Socialdemokraternas ordförande Martin Schulz kräver nu ett nationellt förbud mot glyfosat i Tyskland som ett villkor för sin medverkan.
I Österrike förespråkar socialdemokraterna SPÖ ett nationellt förbud mot glyfosat. Förbundskansler Christian Kern (SPÖ) motsätter sig glyfosat med hänvisning till osäkerheten om medlets skadeverkningar.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC:s trädgårdsutskott vill bibehålla stödnivån

SLC:s trädgårdsutskott går enhälligt in för ett bibehållet stöd för växthusodling och för lagring av frukt och grönsaker. Utskottet tog ställning till förhandlingarna om det nationella stödpaketet för 2018, där växthusstödet och lagringsstödet ingår.
I fall det ändå blir nödvändigt att beskära stödnivåerna föreslår utskottet att beskärningarna riktas till odling under 7 månader och till okylda lagringsutrymmen.
Därutöver förde utskottet en inledande diskussion om eventuella odlings- och försäljningskrav på stödet i framtiden. Medlemmarna funderar vidare på saken som hemläxa till följande möte.
På AB-området är stödet till växthusodling och lagringsstödet en del av det stegvis sjunkande 141-stödet.
Utskottet föreslår också att de tre årliga inventeringarna av lagren minskas till två. I dagens läge utförs den första inventeringen redan i oktober. Då finns det vanligtvis mer i lager i söder än i norr på grund av att skörden oftast kan inledas tidigare i söder. Det har emellertid inte heller varit möjligt att skjuta fram inventeringen.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC:s skogsutskott uppmanar skogsägarna
att söka anslag för hållbart skogsbruk

Det finns ännu pengar att ansöka om för stöd för finansiering av hållbart skogsbruk, påminner SLC:s skogsutskott.
- För den som har åtgärder att utföra i skogen skulle det gälla att ansöka om anslag så fort som möjligt, säger skogsutskottets ordförande Stefan Thölix. Det vore synd om pengarna förblev outnyttjade.
Under slutet av mötet träffade utskottet Karen Wik-Portin och Ari Eini från Skogscentralen för att behandla aktuella ärenden.
- Fortfarande finns det vissa områden där vi har olika synsätt, bland annat angående skogsdatalagen och älgskadevärderingarna. Diskussionen var behövlig och konstruktiv.
Grundavgiften för små föreningar behandlades också på skogsutskottsmötet. Dessutom kunde man konstatera, att Ålands skogsvårdsförening ansökt om medlemskap i SLC, och ansökan godkändes senare av styrelsen.
Under SLC:s fullmäktigemöte ändrades för övrigt instruktionerna för skogsutskottet så, att ÅPF och Ålands skogsvårdsförening får en gemensam representant i SLC:s skogsutskott.
För övrigt konstaterar Thölix att hela skogssektorn väntar på den vidare behandlingen i Bryssel angående direktivet för förnybar energi, RED II.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Trycket från vitsvanshjort
och älg måste minskas

Det borde vara möjligt att använda alla tillbuds stående jaktlicenser. Av den åsikten är Kullobonden Henry Wikholm som är markägarnas representant i Borgå jaktvårdsförenings styrelse.
Henry Wikholm
Henry Wikholm i Kullo efterlyser större aktivitet för att använda beviljade älg- och hjortlicenser. Han är markägarnas representant i Borgå jaktvårdsförenings styrelse.

Föreningen har lov att bevilja just under 200 älglicenser, varav cirka hälften är för vuxna älgar och andra hälften för kalvar, uppger föreningens verksamhetsledare Bror Tallberg. Han berättar vidare att vissa siffror tyder på att älgstammen har ökat litet. Antalet baserar sig på senaste vinters räkningar.
- Efter mellanräkningen hade vi ett styrelsemöte den 13 november, där det kom upp att nästan 50 licenser var obeviljade, men det var bara 15 licenser för vuxna djur plus för några kalvar som sedan beviljades, säger Henry Wikholm.
- När jag frågade varför man inte kunde dela ut alla licenser fick jag till svar att stammen måste skötas. Från markägarnas sida anser vi i alla fall att stammarna bör minskas. Det gäller älg och det gäller i synnerhet vitsvanshjort.

Har fällt djur som visat sig ha krockskador
Henry Wikholm som också själv är aktiv jägare berättar att tumregeln är den att man sparar älgar med 6-8 taggar. Han påminner vidare om att jägarkåren är lite annorlunda sammansatt än förr. Tidigare bestod de lokala jaktlagen i huvudsak av ortsborna som också var markägare och idkade jord- och skogsbruk.
- Så är det inte nödvändigtvis mer, säger han. I dag har många jägare andra intressen, de önskar sig till exempel täta stammar så att det finns något att jaga. Man måste dock tänka på den belastning på jord- och skogsbruket, men också på det omgivande samhället, som är en oundviklig följd.
- Väster om Borgå har vi exempelvis upp till 50-talet krockar årligen på grund av hjortdjur. Till saken hör också att vi har fällt många älgar och vitsvanshjortar som visat sig vara krockskadade. Det är inte länge sedan som vi fällde ett djur med ett bakben som vuxit snett ihop.
Trafiknätet är så tätt att det är mycket riskabelt att spåra med hund för att komma åt skadade djur.

Vitsvanshjort och vildsvin tar resten
Henry Wikholm säger vidare att stammen av vitsvanshjortar är ett verkligt problem.
- De är inte riktigt enkla att jaga, en effektiv jakt skulle förutsätta att man vallar deras platser. I Kullo jaktlag har vi 12 licenser för stora hjortar och 15 licenser för killingar men vi har fällt bara 6 stora och 6 små, det mesta genom vallande.
Problemet torde vara riktigt akut söder om Borgå där vitsvanshjortarna ofta söker sig ner mot kusten på sommaren och vänder tillbaka till utfodringsplatserna under vinterhalvåret.
- Tidigare hade vi det så att älgarna gick på tall och björk, men granarna fick vara i fred. Nu ger sig vitsvanshjortarna på granplantorna och så har vi fått ett nytt problem med vildsvinen som förökar sig i snabb takt. De tar sedan resten.

Alla som ville ha fick licenser
- Det stämmer att vi hade ett möte efter mellanräkningen, uppger viceordföranden för Borgå jaktvårdsförening, Gunnel Englund. Alla jaktlag var representerade. Alla fick anhålla om tilläggslicenser, och de älglicenser som jaktlagen önskade som tilläggslicenser blev också beviljade.
- Jaktlagen hade gjort sin bedömning inför mötet och hade sin linje klar. Det stämmer också att licenser blev oanvända, frågan uppstod om man kan få tilläggslicenser senare. Vi svarade att så länge säsongen pågår kan man behandla antalet på nytt. En förutsättning är i alla fall att jaktlagen anhåller om licenser.
Gunnel Englund påpekar vidare att mellanräkningen följde lite andra mönster i år än tidigare.
- Förr meddelade varje jaktlag till jaktvårdsföreningen hur många djur det har kvar på sitt område. Numera är avsikten att man meddelar i webbtjänsten omariista.fi hur många djur som fällts och observerats, vilket ger en bedömning av hur många som finns kvar. Webbjtänsten är försedd med ett program som simulerar hur stammen ser ut och hur många djur som finns kvar. Nu var det emellertid några få utav våra 25 jaktlag som inte hade utfört den här processen ännu under hösten, så man kunde inte göra en heltäckande bedömning på omariista.fi.
Gunnel Englund låter i alla fall förstå att man inom Borgå jaktvårdsförening ändå har en ganska täckande bild av läget i och med att långt största delen hade lämnat in sina rapporter på omariista.fi.
- Vi har nu uppmanat alla jaktlag att ta i bruk webbtjänsten. Vi har också utsett en person i styrelsen som jaktlagen kan vara i kontakt med och sedan ska vi hålla informationer om tjänsten.

Stammen av vitsvanshjort måste minska
När det gäller vitsvanshjortarna har Borgå jaktvårdsförening lov att bevilja sammanlagt kring 480 licenser. I skrivande stund har just under 90 vuxna och dryga 80 killingar fällts, kan verksamhetsledare Bror Tallberg uppge.
- Det är ett jaktlag som har frågat om det är slut med utdelningen och de har fått till svar att om man har en bra motivering kan man få tilläggslicenser, säger Gunnel Englund.
Bror Tallberg påminner om att många jaktlag koncentrerar sig om att fälla älgarna först och tar vitsvanshjortarna senare. För älgarna går licensen ut i december, medan man kan fortsätta jaga vitsvanshjort in i januari.
Både Gunnel Englund och Bror Tallberg understryker att föreningen är mån om att främja en radikal minskning av vitsvanshjortstammen. Det finns ett hårt tryck på vissa håll, speciellt söder om Borgå.
- Där har de lokala jaktlagen nog redan fått extralicenser, säger Gunnel Englund.
- Det är en fråga som vi tar på allvar i föreningen. Nu gäller det i alla fall i första hand att använda de lov vi har, säger Bror Tallberg. Om vi får lov för lika många licenser nästa år och vi kan använda dem alla, så borde vi ha stammen under kontroll.

TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

”Guldläge” för hållbara matstrategin
när Birgitta blev ny ÅPF-ordförande

Trebarnsmamman och ÅPF:s tidigare vd Birgitta Eriksson-Paulson valdes enligt valberedningens förslag enhälligt till ny ordförande vid Ålands Producentförbunds höststämma idag (30.11).
- Förvänta er inga succéer under det första halvåret. Dom kommer sen, kommenterade den nyvalda ordföranden.
Eriksson-Paulson förklarade också att hon inte tänker stiga i företrädaren Tage Erikssons ”stora skor” utan betonade att jordbrukarna måste sköta intressebevakningen tillsammans.
Också med byråchef Sölve Högman vid landskapsregeringens jordbruksbyrå vill Birgitta ha ett nära samarbete för att hitta goda lösningar i olika situationer.
SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback informerade om aktuella frågor inom den nationella jordbrukspolitiken. Han påpekade bland annat att det gäller att bestämma sig för vilka stödformer jordbrukarkåren vill satsa på i framtiden när man måste räkna med med krympande anslag på EU-nivå. Detta både som en följd av Storbritanniens utträde ur EU och för att det i många medlemsländer finns politiska partier som vill skära ner den gemensamma budgeten.

Pilotprojekt för ett hållbart matsystem
Patricia Wiklund som är projektledare för ÅPF:s hållbara livsmedelsstrategi poängterade att det nu gäller att få bollen i rullning för att förverkliga strategins målsättningar och definierade ”spjutspetsar”.
Hon har av jord- och skogsbruksministeriet fått uppdraget att utveckla ett pilotprojekt för ett hållbart matsystem och berättade att det bland annat finns planer på att utveckla samarbete mellan Mellersta Finland, Saimenområdet, Lappland och Åland för närproducerad mat.
- Ett guldläge att utnyttja situationen. Åland kan passa på att utveckla samarbete med fastlandet. Nu kan man inte säga att det inte finns pengar, förklarade Patricia Wiklund.

Modellprojekt för lönsam vattenvård
Under höstmötet blev det också mycket diskussion utgående från agronom Dennis Wiströms presentation av hur Västerviks kommun i Sverige systematiskt arbetar för att förbättra jordbrukets lönsamhet och samtidigt minska närinsgbeslastningen av vattnen.
Senare på kvällen blev det workshop med över tiotalet ÅPF-medlemmar om hur man genom miljöåtgärder kan förbättra jordbrukets lönsamhet. Där medverkade också Fredrik Andersson som 2014 utsågs till Årets Östersjöbonde i Sverige.

Rolf-Lennart Witting
witting@aland.net

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Mjölksektorn blir knepig
för avtal med Nya Zeeland

EU eftersträvar handelsavtal med både Nya Zeeland och Australien. Både kommissionen och EU-parlamentet är angelägna om att intensifiera handeln med länderna men förutsätter en sensibel behandling av importerade jordbruksprodukter.
Agrarkommissionär Phil Hogan har försäkrat att särskild hänsyn kommer att tas till sektorer som lammkött, nötkött och mejeriprodukter. Parlamentet efterlyser tullkvoter, övergångsperioder och säkerhetsklausuler.
Den europeiska mejeriorganisationen EDA betonar nödvändigheten av begränsande åtgärder. Organisationen varnar för stora problem inom EU:s känsliga mjölksektor om konkurrenstrycket blir för stort.
EDA betonar att Nya Zeeland har lika många mjölkkor som invånare mot bara en ko per 20 invånare i EU. En medelstor besättning består i Nya Zeeland av 419 mjölkkor mot bara 36 mjölkkor i de europeiska länderna.
Sedan 2009 har Nya Zeeland femdublat sin export av smör till Kina medan motsvarande export från EU knappast alls har förändrats. Det lilla landet i Oceanien är en global mjölkjätte. Detta måste beaktas redan på förhand, varnar EDA enligt nyhetsbrevet AIZ.
Nya Zeeland har hittills inte hotat den europeiska smörmarknaden. De senaste åren har landet inte ens till hälften utnyttjat sin årliga kontingent på 76.665 ton. Det beror på att Nya Zeeland helt och hållet har koncentrerat sig på de asiatiska marknaderna.
Utvecklingen har varit snabb. Ännu 2008 exporterade Nya Zeeland knappt 5.000 ton smör och 6.200 ton ost till Kina. Sju år senare hade de årliga mängderna ökat till 51.000 ton smör och 39.500 ton ost.
EDA drar två slutsatser av resonemanget. För det första borde EU sträva till ett frihandelsavtal med Kina, som erbjuder enorma potentialer för tillväxt. För det andra måste EU upprätthålla gränsskyddet gentemot Nya Zeeland och dess starka mejerisektor.
Den europeiska mejeriorganisationen påminner om att mjölkhanteringen i Nya Zeeland är starkt centraliserad. Sektorn arbetar under monopolliknande förhållanden som kan förvränga konkurrensen till EU:s nackdel.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Copa-Cogeca-bas returnerade sitt S-kort

Copa-Cogecas generalsekreterare Pekka Pesonen har returnerat sitt S-förmånskort som en personlig protest mot S-gruppens billighetskampanjer för mat. Det skriver tidningen Maaseudun Tulevaisuus.
Pesonen hade kritiserat de låga matpriserna vid MTK:s 100-årsjubileum i södra Savolax. Där hamnade han i en diskussion med OK Suur-Savos VD Heikki Hämäläinen, som bjöd in honom till en kaffediskussion i St Michel.
Det gick tydligen inte som Hämäläinen hade tänkt sig. Pesonen antog inbjudan under förbehållet att S-kedjan slutar med sin billighetskampanj. På lördagen returnerade Pesonen sitt S-kort.
Pesonen säger att han funderade länge på saken. Det var nödvändigt att göra något personligt för att få andelslagens ansvariga personer att reagera, säger han till Maaseudun Tulevaisuus.
I egenskap av generalsekreterare för Copa-Cogeca är Pesonen en hög funktionär som representerar andelsrörelsen i Bryssel. Han medger att det inte var lätt att säga upp kortet efter ett livslångt medlemskap.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Fortsatt tillväxt på globala ekomarknaden

Den globala marknaden för ekologiska livsmedel omsatte under fjolåret nästan 90 miljarder dollar (omkring 75,5 miljarder euro). De mest dynamiska marknaderna är Nordamerika och Nordeuropa.
I USA har marknaden för ekologiska livsmedel nått en andel av fem procent. Organic Trade Association värderar fjolårets omsättning till 43 miljarder dollar (cirka 36 miljarder euro).
I EU är tillväxten ännu snabbare, framgår det av en sammanställning från Nürnberg Messe, som redan förbereder den stora ekologiska mässan BioFach i februari. Men fenomenet är globalt. Marknaderna i USA, EU och Asien fortsätter att slå rekord.
Redan 2015 noterades tillväxtsiffror på mer än tjugo procent i Spanien, Frankrike, Irland och Sverige. Trenden fortsatte också 2016. I Tyskland ökade den ekologiska marknaden med tio procent och Storbritannien med sju procent.

Frankrikes areal ökar mest i EU
Konsultföretaget Ecovia Intelligence befarar att produktionen av ekolivsmedel ökar för långsamt för att möta marknadens krav. I Europa ökade arealerna under fjolåret mest i Bulgarien (+35 procent), Kroatien (+23 procent) och Cypern (+18 procent).
I statistiken för 2016 redovisade Österrike enligt Eurostat den högsta andelen ekologisk areal i EU (571.000 hektar eller 21,3 procent av den totala odlingsarealen). Tvåa var Sverige (553.000 ha och 18,3 procent) före Estland (181.000 ha och 18 procent).
Mer än tio procent ekologisk areal redovisas för Italien, Tjeckien, Spanien, Lettland och Finland, Den finländska ekoarealen omfattar sammanlagt 238.000 hektar, som utgör 10,47 procent av den totala odlingsarealen i landet.
I EU som helhet är den ekologiska andelen 6,7 procent. I absoluta tal redovisar Spanien den största ekologiska arealen i EU (2,018 miljoner ha) före Italien (1,796 miljoner ha), Frankrike (1,537 miljoner ha) och Tyskland (1,136 miljoner hektar).
De stora EU-länderna noterar också kännbara ökningar i odlingsarealen. I absoluta tal ökade arealerna mest i Frankrike (210.000 hektar), Tyskland (96.633 ha) och Spanien (50.232 ha). I Grekland, Polen och Rumänien minskade den ekologiska arealen.

Ökar snabbt i Kina och Indien
Ekoboomen har också nått Asien. Enligt Ecovia uppvisar flera länder redan tvåsiffriga tillväxtsiffror. De snabbast ökande marknaderna är Kina och Indien.
Det växande intresset för eko är kopplat till den nya medvetenhet om ekologiska produktionsmetoder och växande disponibla inkomster hos stora konsumentgrupper. Oron över bristande matsäkerhet och kvalitet är påtaglig i Asien.
De kinesiska konsumenterna har många livsmedelsskandaler i gott minne. Melaminskandalen, förorenat kött och motorolja i maten har bidragit till att Kina i dag är världens största marknad för ekologisk babymjölk.
I Indien är den växande medelklassen redo att betala ett högre pris för ekologiska produkter som uppfattas vara hälsosammare och tryggare än konventionella livsmedel. Trenden förstärks genom statliga åtgärder.
Den indiska regeringen meddelade nyligen att en enhetlig ekomärkning ska tas i bruk. Indien uppges ha 585.000 ekologiska producenter, mest i hela världen. Den indiska delstaten Sikkim blev förra året först med en 100-procentig ekologisk produktion.
Enligt en uppskattning från det schweiziska forskningsinstitutet för ekologiskt jordbruk ökade den sammanlagda globala ekologiska odlingsarealen enbart senaste år med omkring fem miljoner hektar.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Avena kommer ut med nytt sätt
att prissätta vete och oljeväxter

Avena kommer som första i Finland ut med ett nytt alternativ till jordbrukarna för kontrakt på vete och oljeväxter. Det handlar om ett basiskontrakt, där prissättningen är bunden till vete- och rapsfuturerna på Paris Euronext, känd som Matifbörsen.
I det nya alternativet bildas priset så att odlaren fastställer ett basispris och därefter sätter det slutliga priset på sitt parti enligt prisnoteringarna för futurer på Paris Euronext. Basiskontraktet möjliggör ett mera marknadsbaserat sätt att prissätta vete- och oljeväxtkontrakt.
Bakom Avenas initiativ finns att de finländska jordbrukarna har blivit mer marknadsmedvetna och följer noggrannare än tidigare med händelserna på de internationella spannmåls- och oljeväxtmarknaderna.

Kan prissätta långt in i framtiden
- Basiskontraktet innebär att odlarna kan följa med utvecklingen av marknadspriser och ifall de så önskar prissätta kontrakt långt in i framtiden, säger Avenas verkställande direktör Antti Snellman. Motsvarande prissättningsmodeller är i allmänt bruk i Europa men i Finland är det här ett nytt sätt att prissätta spannmåls- och oljeväxtkontrakt.
Med termen "basis" menar man skillnaden i prisnoteringen mellan inköpspris och futurpris som gäller vid en given tidpunkt och mottagningsplats. I basiskontraktet för vete- eller oljeväxtpartier väljer jordbrukaren en mottagningsplats och leveransperiod vars basispris hon eller han fastställer. Prissättningen av kontraktet sker vid en tidpunkt som jordbrukaren själv väljer enligt den stundens prisnoteringar för vete- eller rapsfuturer.
- Eftersom basis fastställs då vi gör upp om kontraktet, känner jordbrukaren till hur priset för det egna kontraktet utvecklas eftersom man kan följa med börspriserna i realtid, berättar Antti Snellman. Basiskontraktet innebär att jordbrukaren binder sitt försäljningspris till en viss futur, men det är inte jordbrukaren själv, som utför futurhandeln på börsen. Det gör Avena.

Mångsidigare handel med spannmål och oljeväxter
- Det nya basiskontraktet gör spannmåls- och oljeväxthandeln allt mångsidigare, hävdar Antti Snellman.
Förutom basiskontraktet erbjuder Avena även jordbrukarna de bekanta kontraktsmodellerna för prissättning av spannmål- och oljeväxtkontrakt: handel till dagens pris, terminskontrakt och kontrakt med gårdspris.
- Storleken på de enskilda gårdarna i Finland växer och vi tror att det i framtiden finns ett större behov av olika sätt att prissätta kontrakt med tanke på hantering av risker, säger Antti Snellman.

Basispriserna finns i Avenakauppa
Avena har också öppnat en förnyad version av Avenakauppa. De jordbrukare som registrerat sig i Avenakauppa ser bland annat basispriserna på vete och oljeväxter samt övriga inköpspriser för olika leveransperioder och mottagningsplatser.
På nätsidan är det även möjligt att sälja spannmål och oljeväxter.
Som en ny funktion kan man dessutom lämna in en försäljningsoffert på spannmåls- och oljeväxtpartier.
Avena kontaktar sedan jordbrukaren efter att ha fått in offerten.
Avenakauppa fungerar dygnet runt.

Prisvaktstjänsten gör det enkelt att följa med
Därutöver har Avenakauppa en avgiftsfri prisvaktstjänst för att göra det enklare för jordbrukarna att följa med priserna. Då man aktiverat tjänsten, får man ett textmeddelande då Avenas grundpris antingen stigit över eller sjunkit under den angivna prisgränsen.
- Utvecklingsarbetet av Avenakauppa fortsätter och vi lyssnar på våra kunder då vi utvecklar tjänsterna. Därför tar vi gärna mot respons, säger Antti Snellman.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Hankkija efterlyser mera
ekologisk vete och råg

Vi behöver flera odlare av ekologisk vete och råg, påpekade Tarmo Kajander, chef för Hankkijas spannmåls- och råvarugrupp, under Spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR:s ekospannmålsseminarium i Salo på tisdagen. Hankkija är i och med Finska Foders foderfabrik i Åbo den största enskilda användaren av spannmål i Västra Finland.
- Vi skulle gärna se att all spannmål vi köpte in var inhemsk, men så är tyvärr inte fallet i dag. Det finns helt enkelt inte tillräckligt utbud på marknaden. Vi måste satsa på olika importprogram för att kunna svara på efterfrågan.
I Finland är ekohavreskörden större än alla andra ekologiska spannmålssorter tillsammans. De senaste åren har enorm ökning skett i efterfråga och produktion av ekohavre.
- Den boomen verkar ha stabiliserat sig nu, säger Kajander. Andra havreprodukter tävlar om samma marknadsandelar, och vi verkar kunna dra andan en stund.
Däremot kunde odlingen av ekologisk vete och råg vara större.
- Det finns ordentligt med utrymme att utöka i synnerhet veteproduktionen. Även i år importerar vi ekovete. Inför odlingssäsongen 2018 hoppas vi på flera odlare.
För nästa år lönar det sig enligt Kajander att göra upp odlingskontrakt och överväga terminförsäljning för en del av skörden för alla ekospannmålssorter. Dessutom finns ett stort behov av utsädesproducenter.

Relativt god kvalitet
Året har varit besvärligt för all spannmålsodling, och för ekohavrens del uppfyller 70 procent av de DON-prover Hankkija hittills undersökt livsmedelskvalitet.
- För foder lämpar sig 23 procent av de prover vi analyserat. Sju procent DON-halter på över åtta procent, vilket gör att de inte kan användas ens som foder.
För övrigt har havrekvaliteten varit relativt god, men bland annat färgfel förekommer.
- I år ska man inte blanda in partier av god kvalitet med sämre partier. Industrin behöver all ekohavre av livsmedelskvalitet som går att få.
Hankkijas prover på ekovete visar i år på låga falltal.
- Falltalet ligger i genomsnitt på 212, jämfört med 255 i fjol. Däremot fick vi inte så låga resultat som Livsmedelssäkerhetsverket Evira som mätte 126.
Fodervete finns det mera av i år än normalt.
- Min uppfattning är att den tröskades tidigare än andra sorter, även tidiga sådana, och att kvaliteten var bättre.
Den ekologiska rågskörden kommer i år antagligen att räcka för att täcka det inhemska behovet.
- Kvaliteten har varit god. Våra tester visar på falltal kring 151, när medeltalet förra året var 132.
Ekologisk korn odlas i princip bara för gårdarnas eget foderbehov förutom en del maltkorn.
- Men kvaliteten har varit god och ligger på förra årets nivå.
Inför nästa odlingssäsong uppmanar Kajander odlarna att följa med marknaden.
- Fundera på att göra upp odlingskontrakt och satsa på planering. Utväg förutom ekohavre också att odla ekologisk vete, råg och proteinväxter. Ekologiska proteingrödor är en annan sak vi har väldigt ont om i Finland.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Sockerbranschens prisavtal klart

Producenterna och Sucros har avtalat om sockerbetornas priser för åren 2018 och 2019. Baspriserna höjs och det finns möjlighet till bonusar. Sucros mål är att få nya avtalsodlare och höja sockerproduktion i Finland till 100 miljoner kilo.
För ungefär ett år sedan ingick sockerbranschen ett treårigt branschavtal med tre alternativa odlingskontrakt med industrin: tre odlingssäsonger till ett fast pris, en odlingssäsong i taget med fast pris eller ett års odling till rörligt pris.
Nu har Sucros och MTK:s sockerbetsutskott kommit överens om ett nytt tvåårigt odlingsavtal med fast pris, där baspriset är högre än i det ettåriga avtalet. Även i det ettåriga avtalet med fast pris höjs priset något.
- Jag tycker vi kan vara nöjda med det tvååriga avtalet med tanke på marknadsläget, säger Sebastian Sohlberg, som representerar SLC i MTK:s sockerbetsutskott.

Två bonusar
Parterna har även avtalat om två bonusar, ett personligt och ett gemensamt för alla odlare. Den enskilda odlaren kan beroende på avtalstyp få pristillägg för hela den levererade mängden sockerbetor, om den egna produktionen ökar med minst tio polsockerton jämfört med år 2017. Polsocker betyder mängden rena betor multiplicerat med sockerhalten.
Om den totala produktionen av vitsocker i Finland är 75-100 miljoner kilogram per odlingsår får alla odlare som ingått avtal med Sucros en linjärt stigande volymbonus på 0,20-2,70 euro per ton rena betor. Bonusen gäller åren 2018 och 2019.
Den kollektiva volymbonusen finns också i årets avtal, men för åren 2018 och 2019 sänktes dess nedre gräns från årets 85 miljoner kilogram till 75 miljoner kilogram producerat vitsocker.
- Det är svårt att säga om möjligheten till de här bonusarna motiverar flera att odla eller öka odlingsarealen, men säkert motiverar de mera än att inte ha några bonusar alls. Odlarna har nu en chans att kollektivt påverka priset.
Sohlberg hoppas att de som har möjlighet att odla sockerbetor tar vara på den möjligheten. Han räknar att med sitt eget beslut kan man genom att öka arealen med cirka två hektar få till 0,30 euro och vid förnyat avtal cirka 1,05 euro per ton. Lyckas vi kollektivt därtill så kan vi rimligen få till totalt cirka 1,50 euro per ton för 2018 jämfört med 2017, säger Sohlberg.
- Har vi därtill ett normalt år på hösten med renare betor som levereras till bruket kan vi ytterligare förbättra på likviden. Så kavlar man upp ärmarna finns det bättre att vänta. Själv gör jag troligen ett tvåårigt avtal samt ökar så jag blir berättigad till den egna bonusen.
Sohlberg fortsätter:
- Det här var ju inte den sista prisförhandlingen. Om vi producenter visar ett verkligt intresse för att vara med och jobba för sockerbetsodlingen, är det lättare att förhandla nästa gång. Visst kan det efter en sådan här bekymmersam höst med träck upp över öronen kännas omotiverande att odla, men samtidigt inser alla jordbrukare att åren är olika.

Sucros vill ha flera odlare
I ett pressutskick säger Tero Tanner vid Sucros att han är nöjd med förhandlingsresultatet.
- Det nu gjorda avtalet ger tid att rekrytera odlare och vi kan börja göra odlingsavtal för år 2019 redan sommaren 2018. På det här sättet kan vi tillsammans koncentrera oss på att öka den finländska sockerproduktionen.
I slutet av september slopades EU:s sockerkvoter, som tidigare begränsade den inhemska sockerproduktionen till 81 miljoner kilo. Sucros mål är att i framtiden höja produktionen av vitsocker vid sockerfabriken i Säkylä till 100 miljoner kilo.
- Vi behöver flera sockerbetsodlare och vill med prissättningen säkerställa att sockerbetan är en av de mest lönsamma odlingsväxterna, säger Tanner.
Han ser sockerbetor som en bra odlingsväxt också i utmanande väderförhållanden, som till exempel i år.
- Sockerhalten är i medeltal 16,5 procent och hektarskörden cirka 37 ton. Resultatet är nära medeltalet för fem år och gott med tanke på omständigheterna.
Den sista mottagningsdagen för sockerbetor vid fabriken i Säkylä i år är i dag, 1 december.

Anna Kujala
anna@tipos.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Många nya i SLC-ledningen

Thomas Blomqvist från Raseborg valdes till ny ordförande för SLC:s förbundsfullmäktige på mötet i Vanda i tisdags. Mats Nylund från Pedersöre valdes till förbundsordförande, som också är styrelsens ordförande.
Ledarna
Thomas Blomqvist valdes till fullmäktigeordförande och Mats Nylund till förbundsordförande på fullmäktigemötet i tisdags.
FOTO: Patrik Lindström.


Thomas Blomqvist efterträder Stefan Thölix, Korsholm, som inte ställde upp för återval. Thomas Blomqvist, som representerar SFP i riksdagen sedan 2007, avgick som ordförande för SLC Nyland så sent som förra veckan.
- För någon kan det kanske se ut som väldigt planerat, sade han efter valet. Jag kan bara säga att det var det inte. Sommaren 2016 insåg jag i alla fall att jag hade varit tillräckligt länge ordförande för SLC Nyland. Det var yngre aktiva som slutade före mig för att de tyckte de hade varit med tillräckligt länge.
- Men å andra sidan så vill jag ju gärna jobba för bönderna och för näringen och därför tar jag tacksamt emot uppdraget som fullmäktigeordförande. Vi ska inte glömma att fullmäktige är SLC:s högsta beslutande organ med ett stort ansvar. Min företrädare Stefan Thölix har visat att fullmäktige också gör ett självständigt arbete. Det är klart att fullmäktige bör backa upp den styrelse som det själv har valt, men det ska också ge respons och vara ett bollplank och ställa krav.
- Kom ihåg att det alltid ska finnas förtroende. Det att man har fått förtroende är en stor och värdefull sak, som man ska förvalta väl. Fullmäktige har fått medlemmarnas förtroende och fullmäktige väljer en styrelse med styrelseordförande i spetsen som fullmäktige har förtroende för.
Till ny första vice ordförande för fullmäktige valdes Niclas Sjöskog från Pedersöre efter Anders Rosengren från Borgå och till andra vice ordförande återvaldes Nicklas Mörn från Saltvik, Åland.

Mats Nylund tillträder som förbundsordförande
Förbundsfullmäktige valde SLC:s första viceordförande Mats Nylund från Pedersöre till ny förbundsordförande efter Holger Falck, som tidigare meddelat att han avgår. Mats Nylund tillträder uppdraget den 1 januari. Till hans personliga suppleant i SLC:s styrelse valdes Jonny Kronqvist från Nykarleby.
- Jag tackar ödmjukt för fortroendet. Det är inte lätt att vara bonde, inte heller att vara förtroendevald, men jag tror att jag vet vad jag ger mig in på, sade Mats Nylund som varit förtroendevald så gott som hela sitt vuxna liv.
Erfarenhet har han både av att driva en mjölkgård och numera en växtodlingsgård i Pedersöre. Sedan 2007 är han riksdagsman för SFP.
- Från politiken har jag lärt mig att intressebevakning ingalunda är ett enmansjobb. Den bygger alltid på en gemensam kraft, att man står upp för samma sak. Våra resultat i SLC står och faller med att vi själva förstår att kompromissa oss fram till de goda lösningarna och sedan står bakom dem. När min företrädare Holger Falck valdes till förbundsordförande slets SLC av inre stridigheter, vilket berodde på olika villkor mellan stödområdena. Under Holgers ledning har vi åter lyckats ena organisationen, tack för det. Vi har fortfarande olika stödredskap, men vi löser problemen tillsammans och uppträder enigt i förhandlingar med jord- och skogsbruksministeriet.

Ökat medlemsantal
Mats Nylund påminde vidare om att de finlandssvenska skogsägarna har anslutit sig till SLC, vilket har ökat medlemsantalet kraftigt.
- Det är en styrka för oss som intressebevakningsorganisation. Det viktiga är att vi har trovärdighet och sakkunskap, men ett stort medlemsantal har också betydelse.
Den nyvalde ordföranden ville sätta fokus på marknadsbevakningen.
- Den ska vi vara väldigt noggranna med framhöll han. Om människor är beredda att betala för kvalitet, så ska vi leverera varan, men vi måste få betalt för den. I dag levererar vi de bästa och renaste premiumprodukterna men ersättningen är på samma nivå som för bulkvara.
Vidare påminde Mats Nylund om att SLC har möjligheter att påverka regeringen fastän det är ett litet förbund.
- Vårt yrke är det viktigaste, vi producerar mat åt våra egna invånare och för att föda jordens befolkning.

Nya ledamöter i styrelsen
Till ny första vice ordförande för SLC och SLC:S styrelse valdes SLC Nylands nyvalda ordförande Thomas Antas från Lappträsk efter Thomas Blomqvist med Peter Österman från Ingå som personlig suppleant i styrelsen.
Till andra vice ordförande återvaldes Mårten Forss från Kimitoön med Mickel Nyström från Korpo som personlig suppleant i styrelsen.
Till ledamot i SLC:s styrelse för 2018 valdes Johanna Smith från Närpes efter Martin Westerberg, också han från Närpes, som valt att avgå. Johanna Smiths personliga suppleant är Anders Lillandt från Kristinestad.
Också Ingrid Träskman från Ingå valdes till ny ledamot i styrelsen. SLC Nyland har två platser i styrelsen. Ingrid Träskman övertar alltså den andra av de två platser som tidigare tillföll Thomas Blomqvist och den avgående förbundsordföranden Holger Falck. Hennes suppleant är Bengt Nyman från Raseborg.
ÖSP:s ordförande Tomas Långgård, Malax återvaldes. Hans suppleant är Tommy Ehrs från Vörå.
Fullmäktige beslöt att låta ÅPF utse sin representant i styrelsen jämte suppleant. Häromdagen blev det klart att Birgitta Eriksson-Paulson kandiderar för posten som ÅPF:s ordförande. Tage Eriksson har meddelat att han önskar avgå.

Beröm åt de avgående
Senare under mötet tog Thomas Blomqvist åter till orda och tackade avgående fullmäktigeordförande Stefan Thölix för dennes insats.
- Mötena har varit väl planerade under din ledning. Du har företrätt bönderna och du har gjort det väl, sade Thomas Blomqvist.
Också viceordförande Anders Rosengren fick ett stort tack.
- Till dina egenskaper hör att du inte är rädd att fatta beslut. Det är en bra egenskap, sade Thomas Blomqvist.

Vemodig och lättad
Det var sedan dags för Stefan Thölix att rikta ett tack till den avgående förbundsordföranden Holger Falck.
- Vi har lyckats styra skutan tack vare dig, sade Stefan Thölix. Det har alltid gått att diskutera alla frågor rakt ut med dig. Speciellt ditt ekonomiskt relaterade kunnande har varit använt och uppskattat. Alla inom näringen har stor respekt för dig.
Holger Falck valdes till ordförande sommaren 2000 i Pedersöre och har alltså varit ordförande 17 och ett halvt år.
- Det har ju länge varit klart att jag ska sluta, jag har redan suttit lite på övertid, i och med att vi gjorde generationsväxling av jordbruket för snart tre år sedan, svarade Holger Falck.
- Litet vemodigt känns det men samtidigt är jag också lättad.
Holger Falck fortsätter ännu till årsskiftet.
Stefan Thölix passade även på att tacka de avgående styrelsemedlemmarna Martin Westerberg och Tage Eriksson samt fullmäktigemedlemmarna Bengt Eklund, Närpes samt Anders Wasström, Raseborg, Kaj Klinge, Sjundeå och Kim Männikkö, Kyrkslätt, alla SLC Nyland.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Den svåra säsongen märktes
i fullmäktigediskussionen

Det märktes att jordbrukarna har gått igenom en extra svår säsong, då fullmäktige förde en allmän lägesdiskussion på mötet i Vanda i tisdags.
Fullmäktige
Den svåra säsongen avspeglades då fullmäktige förde en allmän lägesdiskussion på mötet i Vanda i tisdags.
FOTO: Patrik Lindström.


Anders Rosengren, SLC Nyland ville till en början veta om framtidsutsikterna för nivån på LFA-ersättningen. SLC-ordförande Holger Falck svarade att nivån behandlades i uppföljningskommittén för landsbygdsutvecklingsprogrammet, som hade möte förra veckan.
Som det ser ut nu verkställs minskningen på 5 euro per hektar nästa år. Året efter blir det enligt programmet ytterligare en minskning med 20 euro per hektar.
Martin Westerberg, styrelsen, ÖSP, ville veta hur jobbet med livsmedelsombudsmannen framskrider. Verksamhetsledare Jonas Laxåback redogjorde för beredningen, som han själv deltar i. Tyngdpunkten ligger på de erfarenheter som finns från Storbritannien.
- Betänkandet som ska innehålla ett utkast till lagförslag ska finnas i slutet av januari. Förhoppningsvis träder lagen i kraft 2019, så att ombudsmannen kan tillträda sin post det året. I dagsläget har vi linjerat att det ska finnas en lag som omfattar hela kedjan från producent till konsument. Dessutom anser vi att också restaurangerna bör omfattas av lagstiftningen, sade Jonas Laxåback. På andra håll än jordbrukarhåll tycker emellertid flera att det räcker med självreglering inom branschen.

Skrämmande att man inte kan utveckla
Kaj Klinge från SLC Nyland tyckte att den bristande lönsamheten på gårdarna är skrämmande.
- I dag är det så att om man inte har skulder, så kan man nätt och jämnt gå vidare i vanda banor, men om man ska utveckla gården måste man skuldsätta sig och ta andra jobb.
Kaj Klinge kritiserade också att man inte fick uppskov med höstanmälan, där anmälan av växttäcke ingår.
- Många av oss hade inte ens tröskat färdigt, sade han.
- Det var i alla fall möjligt att korrigera anmälan i efterhand, sade Holger Falck.
När det gäller Kaj Klinges kommentar om lönsamheten konstaterade Mats Nylund än en gång att livsmedelskedjorna blir bara starkare. Billigvarukampanjer och private label produkterna gör att priserna dumpas.
- I många butiker finns inte ens alternativ till kedjans egna märken, sade Mats Nylund. Jag vet inte vad vi ska göra om vi inte lyckas skärpa lagstiftningen.
Mats Nylund hänvisade till ett exempel Holger Falck tagit upp tidigare med handeln som expanderar utomlands och bygger affärskomplex med den avkastning som affärsverksamheten ger.
- De säger alltså att de skär ner sina egna marginaler och samtidigt så investerar de med kassapengar, de behöver inte ens låna. SOK har till och med sin egen bank.
Tomas Långgård påminde om att påslaget på köttprodukter är från 30 och i vissa fall ända upp till 80 procent.
- När kedjorna påstår att de sänker priserna genom att minska på sina egna vinstmarginaler så vem tror på det i den här salen? frågade han.
Fullmäktige förblev tyst, några markerade ett "inte jag" genom att skaka på huvudet.
Carita Häger, ÖSP, ansåg att producenterna måste försöka nå konsumenterna bättre.
- Det är konsumenterna som avgör om vi klarar oss. Vi måste försöka nå fram till dem med vårt budskap, att de ska välja inhemska rena livsmedel, sade hon.

Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

SLC:s handlingsprogram
fastställdes av fullmäktige

SLC:s handlingsprogram för åren 2017-2022 fastställdes i tisdags på SLC:s förbundsfullmäktiges höstmöte i Dickursby, Vanda.
SLC:s strategi 2022 med tjugo strategiska åtgärder som antogs av SLC:s fullmäktige i juni 2016 utgör basen för handlingsprogrammet och strukturen följer strategins 20 punkter fördelade på fyra ämnesområden: politik, marknad, sociala frågor och kompetens.
Under hösten har handlingsprogrammet, som LF rapporterade om i oktober, varit på utlåtande bland medlemmarna. Också SLC:s strategiarbetsgrupp har blivit involverad i arbetet.
- Jag vill tacka styrelsen för att vår grupp fick ta del av medlemmarnas kommentarer. Våra medlemmar vill verkligen påverka innehållet i handlingsprogrammet och nu hoppas jag på en god spridning inom våra organisationer. Programmet är ett bra recept för hur vi ska jobba framåt tillsammans för att nå våra mål, sade Jonny Kronqvist, som tidigare fungerade som ordförande för strategiarbetsgruppen.
Bland de kommentarer som fullmäktigemedlemmarna framförde i diskussionen kring handlingsprogrammets innehåll kom det fram att begreppen "miljö" och "eko" saknas i texten.
- Ordet "miljö" borde kanske nämnas eftersom det är en självklarhet att vi inom SLC jobbar för en bättre miljö, sade Anders Rosengren.
Andra liknande tongångar framfördes av bland andra Thomas Blomqvist och Stefan Thölix och fullmäktige befullmäktigade därför styrelsen att ännu se över vissa skrivningar i handlingsprogrammet. Följande steg är att handlingsprogrammet förankras i landskapsförbunden och lokalavdelningarna.

Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi

Man kan bekanta sig med den senaste versionen av handlingsprogrammet på den här länken: http://slc.fi/handlingsprogram

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Nästa CAP blir enklare och följer lokala behov

Medlemsländerna står i centrum för nästa CAP-reform. EU drar upp de stora riktlinjerna, men de centrala kraven reduceras till ett minumum. De praktiska åtgärderna regleras på nationell eller regional nivå.
Agrarkommissionär Phil Hogan släppte på onsdagen kommissionens meddelande om de tilltänkta principerna för nästa gemensamma jordbrukspolitik efter 2020. Målet är en lokalt skräddarsydd jordbrukspolitik.
Enligt förslaget borde de nuvarande komponenterna för förgröning – tvärvillkor, gröna direktstöd och frivilliga åtgärder – vika för en mix av obligatoriska och frivilliga åtgärder i både den första och andra pelaren.
Vem vill mäta sina häckar bara för att Bryssel kräver det? Varför ska en italiensk bonde följa samma miljökrav som en finländsk bonde, då de arbetar under vitt skilda förutsättningar, frågade Hogan retoriskt under onsdagens information.
EU:s framtida jordbrukspolitik kommer att ha gemensamma mål och en gemensam uppsättning åtgärder för att nå målen. Länderna kan sedan välja ut de åtgärder som bäst passar dem själva.

Två pelare som tidigare
Strukturen med två pelare bibehålls, den första för direktstöd och marknadsutveckling och den andra för landsbygdsstöden. Alla länder ska ta fram en egen strategisk plan som kommissionen ska godkänna.
I planen ska länderna ange hur de tänker nå målen. Det ska maximera jordbrukspolitikens prioriteringar och mål. Tyngdpunkten är att övervaka arbetet och se till att finansieringen ger resultat. Avsikten är att politiken ska flyttas närmare fältet.
Stödet till gårdarna ska också i fortsättningen betalas ut i form av direktstöd. Kommissionen vill ändå undersöka hur direktstöden bättre kan målinriktas för att trygga ett rättvist och bättre riktat inkomststöd till jordbrukarna.
I sitt meddelande har kommissionen avlägsnat förslaget till konkreta belopp som tak för direktstöden. I stället ska olika alternativ ännu undersökas för ett rättvisare stödsystem. Kommissionen räknar upp tre möjligheter.
Ett obligatoriskt tak kunde införas som tar hänsyn till arbetskraften på gården. Som alternativ kunde stöden till stora gårdar gradvis minska. En annan möjlighet är en omfördelning till små och medelstora jordbruk.
En fjärde möjlighet är att begränsa stödet till jordbrukare som försörjer sig på jordbruk, de så kallade aktiva bönderna. Kommissionen eftersträvar dessutom en rättvisare fördelning mellan medlemsländerna.

Smart teknik och riskhantering
Kommissionen vill också uppmuntra användningen av modern teknik och skapa större insyn i marknaderna för att underlätta besluten på gårdarna. Dessutom efterlyser man fler insatser som gynnar unga jordbrukare.
I förslaget noteras också behovet av lämpliga instrument för riskhantering. Systemet skulle kombinera stöd på EU-nivå med medlemsländernas egna verktyg och instrument i den privata sektorn.
Kommissionen medger att det kan vara vanskligt att lägga fram förslag om en ny jordbrukspolitik mot bakgrunden av de väntade åtstramningarna i EU-budgeten och den fleråriga budgetramen.
Hogan försvarar kommissionens planer med behovet att spara pengar. I meddelandet diskuteras hur en ny jordbrukspolitik ska ge mer valuta för pengarna. Det kan styra debatten utan att föregripa förslaget till nästa långtidsbudget.
Kommissionen ska fortsätta diskussionerna om den framtida jordbrukspolitiken parallellt med arbetet kring nästa fleråriga budgetram. Då långtidsbudgeten är klar i maj 2018 kan lagförslagen till den framtida jordbrukspolitiken läggas fram före sommaren.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Mats Nylund ny förbundsordförande för SLC

Mats Nylund har enhälligt valts som förbundsordförande för SLC. Han efterträder Holger Falck, som lett förbundet sedan 2000.
Till Mats Nylunds personliga suppleant valdes Johnny Kronqvist.
Till första videordförande för SLC:s styrelse valdes SLC Nylands ordförande Thomas Antas med Peter Österman som suppleant.
Till andra viceordförande valdes SLC Åbolands ordförande Mårten Forss med Mickel Nyström som suppleant.
Till ledamöter i SLC:s styrelse valdes ÖSP:s ordförande Tomas Långgård. med Tommy Ehrs som suppleant, Johanna Smith från ÖSP med Anders Lillandt som suppleant och Ingrid Träskman från SLC Nyland med Bengt Nyman som suppleant.
Fullmäktige gav fullmakt åt ÅPF att fylla sina platser, det vill säga en ledamot och en suppleant senare. ÅPF väljer ny ordförande på sitt höstmöte i december. Fulllmäktiges beslut var enhälliga. Den nya förbundsordföranden och styrelsen inleder sin verksamhetsperiod vid årsskiftet.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

EU tillåter glyfosat för ytterligare fem år

En kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer ställde sig på måndagen bakom ett fortsatt tillstånd för glyfosat i EU för fem år framåt. Sammanlagt röstade 18 länder för en förlängning i omprövningskommittén, bland dem också Finland och Sverige.
Ursprungligen ville komissionen förlänga tillståndet med femton år, men fristen har krympt efter varje behandlingsomgång. Kommissionens sista bud var fem år, som denna gång antogs av medlemsländerna med kvalificerad majoritet.
Förutsättningen för kvalificerad majoritet är att minst 16 länder som motsvarar 65 procent av EU:s befolkning stöder kommissionens förslag. I omprövningskommittén röstade 18 länder för den femåriga fortsättningen.
Nio länder röstade mot förslaget, bland dem Frankrike, Italien och Österrike. Tyskland och Polen röstade denna gång till förmån för glyfosat, efter att tidigare ha röstat blankt. Portugal var det enda landet som inte tog ställning i måndagens omröstning.
Tysklands övergång till ja-sidan bidrog till det positiva resultatet, eftersom Tyskland har ett högt röstetal. Trots detta jämnade Bulgarien, Polen och Rumänien vägen till en kvalificerad majoritet genom att denna gång rösta ja i stället för blankt.
Tyskland har hittills inte tagit ställning på grund av splittrade åsikter inom förbundsregeringen. Det konservativt ledda jordbruksministeriet har förordat ett tillstånd, men det socialdemokratiskt ledda miljöministeriet har varje gång sagt nej.
Denna gång valde jordbruksminister Christian Schmidt från konservativa CSU att visa flagg och stödde kommissionens förslag. Miljöminister Barbara Hendricks var efteråt ursinnig på Schmidt och kände sig överkörd.
Enligt Hendricks hade ministrarna inte på förhand avtalat om strategin. Hendricks hade utgått från att Schmidt röstar blankt såsom tidigare. Schmidt uppgav efteråt att han i egenskap av jordbruksminister hade det slutliga ansvaret för Tysklands position.
EU-kommissionen har genomgående krävt att medlemsländerna måste ta sitt ansvar och ställa sig bakom ett beslut. Nu är det bara en formell sak för kommissionen att fastställa resultatet och förnya tillståndet.
Miljöorganisationerna har skarpt kritiserat omröstningsresultatet. Copa-Cogeca visade likaså öppet sitt missnöje, men av motsatt anledning. EU-producenterna hade krävt en förlängning av tillståndet med femton år.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Thomas Blomqvist leder SLC:s fullmäktige

Thomas Blomqvist valdes enhälligt till ordförande för SLC:s förbundsfullmäktige på fullmäktiges höstmöte i Vanda. Thomas Blomqvist avgick för en vecka sedan som ordförande för SLC Nyland.
Till fullmäktiges första viceordförande valdes Niclas Sjöskog från ÖSP och till andra viceordförande Nicklas Mörn från ÅPF. Också de här valen var enhälliga.

Nyhetssida för denna nyhet »» | Utskriftsvänlig version »»

Reklam-reklam

Euromaster

Förkalkyler på nätet